- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
403

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL NÄRVARANDE TID. 403

män; men de fingo det svar genom kungl. resol. den 15 April,
att de skulle, såsom det sker i Nora och Linde, räkna 26
lisp:d på skeppundet, emedan de förut ej räknat mer än 20,
och detta vid 3 skeppunds plikt för ett. Sedan hafva de vid
riksdagarne 1720 och 31 påstått att få hälften för tackjernet
emot det, brukspatron får för stångjernet, men det har blifvit
afslaget, såsom ankommande på öfverenskommelse köpare och
säljare emellan !). Emellertid blir oemotsägligt, att bergsmännen
de flesta år arbetat med underbalans, man må göra räkningen,
huru man vill ?).

Sedan Osmundssmedjorna blefvo aflagda, brukades en lång
tid endast masugnar af mulltimmer; men som dessa icke höllos
för nog starka, började man vid 1740 att mura dem h. o. h.
af sten”). Dock har erfarenheten länge sedan visat, att, om
ej grunden är desto fastare, blifva dessa både mer kostbara
och mindre varaktiga. Läderbälgar voro brukliga tills för 100
år sedan ’”).

k +
KK

3. Bergsmanshamrar kallas sådana, som bergsmännen
enligt de första förordningarne om stångjernssmide (sid. 256)

1; K. M. resol. på allm. besv. 1720 och 1731.

2) Såsom för mig är uppgifvet af dem, som tro sig häri ega insigt och
dertill äro oväldiga nog, skall ungefär åtgå till ex. för 160 skepp:ds blåsning:

Malm 120 lass å 18 daler = 2,160 dal. k:mt.

Körlön å 4!/s dal. = 360 >» >
Rostved 20 lass å 4’/2> daler = 90 » >
16 dagsverken å 2’/2 daler = 40 >» o>
14 ryssar slark å 12 daler = 168 >» >
Bokarlön 9 ugnar å 12 daler = 108 >» =>
Kol 12 daler uppsättningen == 1,728 >» >
Hyttefolkets lön och mat = 240 > >



Summa 4,894 dal k:mt.

Härtill kommer lön för en dräng och en piga eller gosse. Drängen: städsel
18 daler, lön 150 å 180 daler och dertill 5 par skor, 1 par strumpor, 2 skjortor,
handskar och förskinn, tillsammantaget till 80 daler. Pigan: städsel 9 daler,
lön 48 daler, skor, strumpor, förkläde, halskläde och lintyg, tillhopa 70 daler;
så att de båda kosta 380 daler utom maten. År 1652 upptogs dränglönen i
Filipstads bergslag till 3 fat Osmund och 7!/2 r.daler och 1714 piglönen till
20 daler.

3) Sal. herr direktör Luthman uppbygde vid den tiden Carlsdals
masugn af sten, som skall vara den första i sitt slag

4 Bergsm. Pehr Hansson Knöppel vid Hektorshytta tog till skäl, då
han tilltalades för uppskof med blåsningen vid sin masugn 1677, att han med
kostnad låtit göra tråbälgar.

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free