Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Fri torgdag i Christinehamn förunnades Carlskoga bergslag
gen. kungl. resol. den 23 Aug. 1664, och ehuru derom kunnat
vara något smågnabb med borgerskapet en eller annan gång,
så har dock den saken blifvit i godo bilagd ”?). På densamma
fingo ock Fernebo bergsmän previlegier 1720 ?).
Utom ofvannämda torgdagar har också vår bergslag alltid
haft frihet på annan handel antingen samfäldt med de öfriga.
bergslagerna i riket?) eller ock genom enskilda previlegier ”),
men med tiden har härtill kommit en i sitt slag annan handel,
som kallas förlag.
+ K
!) Carlskogaboarne fingo på underdånigt klagomål den 22 Dec. 1682
resolution, det landshöfdingen skulle hålla dem vid 1664 äårs resolution, att.
»fritt handla med borgare och bönder utan att borgerskapet skall på något sätt
göra dem förköp. = Bonden finge ock fritt hemköra till dem sin vara staden
förbi, sedan han tullat i Gullspång; men med brukspatronerna fingo de ej
handla utom rätt torgdag». Detta stadfästades den 20 Mars 1689 på nya
inkomna klagomål, då likväl marknad vid Carlskoga kyrka afslogs; men ingen
gång var frågan väckt om stadens utdömande, som med Filipstad 1694 och
1745. Bergsmännen fingo gifva bonden för sin vara i betalning jern eller
penningar efter öfverenskommelse.
2?) Torgdag i Carlstad, då allmoge fick handla med allmoge, tilläts i
stadens previlegier, men den lär längesedan vara utgången, ty eljes hade icke
Värmlands allmoge kunnat blifva förbjuden att handla spanmål på
Vestgöthabåtarne utom ordentlig marknad (resol. på allm. besv. 1752 & 40); så att, om
nu en bonde blir hungrig om våren, måste han svälta till Pehrmessan, om han
ej vill gifva borgaren, hvad han begär.
3 Genom resol. på allm. besv. 1650 & 18 och 1686 8 34 får allmoge
afyttra sina varor och afvel, hvar lägligast faller (jemför resol. på allm. besv.
1719 8 6 och 1766 8& 5) och i följe deraf fick bergslagen 1731 i resol. vå allm.
besv. $ 33 stadfästelse att »idka handel med hvilka städernas köpmänner, dem
kan vara lägligast, utan att förbindas till några vissa städer, hvilka skola stegra
sina egna varor, men betala jernet till lågt pris den fattiga bergslagsallmogen
till skada. Men i slikt fall skall likväl bergsmannen ej häfta för förlag. —
Borgare få ej bergsmännen till förfång uti bergslagen uppköpa boskap, spanmål
eller hvad bonden dit förer till att sedan bringa det högre ut, utan må bonden
föra det i första handen hem till bergsmannen och der taga i betalning
tackjern eller stångjern eller penningar, dem förlagsmannen bör lemna bergskarlen
(K. resol. den 8 Dec. 1695; K. förordn. den 14 Jan. 1696 och resol. på
allm. besv. 1731 $& 59, 60). Går någon borgare eller dess betjente i
bergslagen med spanmälshandel bergsman i förköp plikte 10 dal. s:mt och miste
varan (resol. på allm. besv. 1743 & 26).
+) »Allmogen får föra sin afvel till hyttorna» (resol. för Filipstad den
25 Febr. 1642. »Ingen vägre bergsman att sälja sitt jern vid torg,
marknadsplatser eller hyttan» (resol. för Filipstad den 13 Dec. 1693). När bergsman
betalt sin skuld till Filipstadsbon, må han ej sitta mellanhandlare, utan handle:
bergsman med hvem han will (»resol. för Filipstads bergsl. 1720).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
