Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 415
Det är icke utan, att bergslagen, i de sistförflutna åren
isynnerhet, jemrat sig både högt och i mjugg öfver skada och
lidande vid sina förlag; men sådant kan till stor del hafva
härrört af tidernas omständigheter och bör åtminstone ej
tillräknas alla deras förlagsmän ?). Nu på 2, 3 goda år hafva
klagovisorna hos de mesta till stor del upphört; dock vore att
frukta, det vid 2 eller 3 andra infallande hårda år (ty mera
tål ej bergslagen i allmänhet, dem ock Gud nådligen afvände!)
här skulle snart börjas i samma ton ”?).
k xx
5. Bergsmanshemman grunda sig merendels på
stubbéörättigheter, hvarvid dess åboar vid flera tillfällen isynnerhet
åberopat sig hert. Carls previlegier 1582 ?). I början bestodo
de af föga annat än blotta skogen, hvars vidare eller trängre
utrymme har gjort, att hyttan blifvit skattlagd till hel eller
mindre delar, hvarid nu utom sädestionde 9 dal. s:mt gifvas i
hytteskatt efler helt. Men efter hand har mer och mer blifvit
gjorda (der nämnes !/; i bergslagen), och många sådana deribland, som aldrig
med rätt kunna beskyllas hvarken för försumliga i sina näringar eller slösaktiga
i sin hushållning. Hade de på sätt som förut fått förblifva vid
förlagsordningarne, neml. att betala hvart 4:de skepp:d på skulden, så hade förläggarne i
samma mån blifvit godtgjorda, som skulden blifvit ökad; de återfått sin
betalning och de senare vid hus och hem blifvit bibehållna till både sin egen och
kronans nytta (1. c..’.
1 Om en eller annan i sin nöd tvungit sin förlagtagare med liqvidation
att göra hans nöd lika med sin; om någon för 500 dalers fordran lyst auktion
på sextondels hytta, och om en på torgdagen under förevändning, att han egde
småsedlar, tvungit sin bergsman att ur sin bod taga rågtunnan för 48 daler, då
hon på torget ej gälde mer än 32 daler; så var väl sådant dels emot samvete,
dels emot lag. Men så fattas icke heller välsinnade och samvetsömma
förlagsmän, som söka att med en skälig handel hellre bibehålla sin bergsman, särdeles
då han inom året kan betala, och kanske då får mera att fordra, än han är
skyldig, än att på konstiga sätt genom många procent tvinga honom söka sig
annan långväga förläggare, som alltid för resor till marknader och vidare faller
bergsmannen svårare, så att han ej gerna går in derpå utan i nödfall. De
hederliga förlagsmän, som nu lefva, blifva alltid hos bergslagens folk i kärt
minne.
2?) Ifrån 1768 och i de följande svåra åren gälde förlagshandel föga, så
att, om ej kungl. maj:t och kronan undsatt med spanmål, hade troligen
bergslagen blifvit öde. Arbetsfolket gick ock verkligen ur grufvorna vid Nordmarken
för svält 1772.
3) Orden lyda der så, att »>the sedan skulle behålla thet, som i så måtto
upptages och bygges man efter man liksom NB. rätt skattearf och egor under
årliga och laga utskylder».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
