Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
6. Brukssocieteten utgjordes i början merendels af
städernas borgerskap och några prester !), men som
bruksegendomarne sällan till någon långvarighet stannat i arfvingarnes
händer, hafva de dels ömsom tillfallit andra slägter, som blifvit
brukspatroner, dels ock vissa tider kommit i Göteborgares ego ?).
Bruken eller stångjernshamrarne äro utspridda i alla
Värmlands härader. Utom Degerfors, Kortforsen och Valåsen i
Carlskoga, som höra till Nora bergmästaredöme och utgöra 5 hamrar
med 8 härdar af 2,960 sk:pds smide, samt Gustafsströms och
Eriksdals hamrar och manufakturverk under Älfsjöfors masugn
i Gåsborn, som lyda till Grythylte bergsting, är hammarskatten
inom vårt bergmästardöme i Värmland på 99 hamrar al 183
härdar ?) 684!/2 skepp:d stångjern eller 68,450 skepp:ds smide
hjelm och secret. Tigerhjelm; 1684 och 86 af landshöfdingen samt assessorerna
Buhre och Nollanwär; 1695 af landshöfdingen och assessor Peter Cronström;
1736 af landshöfd. och assessor Wallerius; 1760 af bergsråden Tilas och
Rudbeck.
1) Hammarsmeden Nils Ersson i Filipstad och hans son borgmästaren
Erik Nilsson, rådman Sven Bengtsson i Carlstad och inspector P. Flygge i
Christinehamn blifva väl med de äldsta vi kunna finna. Dessutom bygde
borgmästar Johan Börjesson i Carlstad 3 hamrar vid Ransäter, 2 vid Munkfors
och 2 vid Fösked; borgm. Henrik Kolthoff bygde vid Lindfors, Alstrum
och 2 vid Edsvalla; kyrkoherdarne Luth och Bergius i Nyed egde Molkom
och Lindfors; biskop Elfdalius Forsnäs i Sunne; kyrkoherden i Carlskoga,
Anund Haquinus, Dömle o. s. v.
?) På 1650-talet började göteborgare taga inteckningar i
bruksegendomarne och sedan drifva dem sjelfva. (Derigenom hände förmodligen, att många
Göteborgsslägter blefvo genom giften befryndade i Värmland: Filiking,
Borgström, Herweghr, Sawoland, Westerman, Giirgensson och flera.)
Sammalunda var det omkr. 1700, då biskop Iser genom lån undsatte brukspatronerna
till större delen. Vår tid känner sig i denna omständighet sjelf.
3) Dessa hafva blifvit bygda i nedanskrifna ordning; men de första voro
alla före 1628. Märket +t betyder, att hammaren är utgången eller smidet
flyttadt, och " att han ligger på frälse grund:
Alkjärr i Lungsund”.
Bjurbäck i d:o.
Borgvik öfra i Grums.
Dymle öfra i Ulerud ”.
Gunnerud i Alster”.
Matlång i Lungsund.
Mölnbacka öfra i Ullerud”.
» nedra 1 d:o".
Spjutbäck i Varnum.
Storfors, 2, i Lungsund.
Lillfors i d:o.
Åsteby i Fryksände +.
1628 Forsnäs i Alster.
Qvarntorp i Ullerud ”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
