- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
423

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL NÄRVARANDE TID. 423

den 21 Nov. 1660, då tillika Carlstad, Christinehamn,
Mariestad och Lidköping förde samma klagan !).

Vid Filipstads förnyade klagomål remitterade kon. Carl XI
den 12 April 1689 till commerce-commissionen att tillika med
bergscollegium gifva sitt betänkande, "huru jernpriset må stiga
högre än nu, då Göteborg är enda afnämare och tvingar
bergslagen" ?); men ett kungl. placat af den 25 Nov. 1699
stadgade, "att ingen brukspatron på kronoskatte eller frälse får
sälja sitt jern utomlands, utan till stapelstadsbo, som bör
betala skäligt, visa bergslagen villighet och förlägga bruken, eljes
skulle handeln blifva försatt i sin förra frihet".

Värmlands patroner hade då intet beqvämare ställe att
vända sig till än Göteborg, förrän den 23 Maj 1719 en kungl.
resol. utföll, hvaruti Uddevalla fick förnyad stapelfrihet, dit de
fingo sälja sitt jern eller eljes, hvarhelst de ville, inom riket ?).

I våra dagar har flugit omkring landet sagan om
Mercurus och Vulcanus, Vulcanus och Mercurius och flera
stridsskrifter om jernhandeln i Fastings marknad men af föga
betydlighet och mindre verkan.

Stångjernspriset har alla tider varit olika efter sorternas
godhet och andra omständigheter. Det torde roa en och annan
att se prisernas stegring från äldre tider tillbaks, för att kunna
finna, om den skett i jemförelse mot penningvärdet. År 1640
gälde skeppundet 5 riksdaler (= 5 kronor); 1657, 6 riksdaler?) ;
1660, 20 daler; 1667, 15 daler; 1704, 9 daler s:mt,
Omkring 1730 stegrades stångjernet i en hast så högt, att derföre
tackjernet upplopp ett eller annat år från 14 å 15 till 36 daler





1) De fingo dock 1660 fritt tillstånd att handla på de norska städerna
isynnerhet i Marstrand utan inbrott i andras previlegier. Dock lär med dessa
norska städer förstås de, som kommo till Sverige i Roskildska freden 1658:
men den öfriga norska handeln hade redan blifvit inskränkt i freden vid
Brömsebro 1613

2) Fernebo bergslag fick af högbemälda konung cn egen resolution, det
Göteborgs Magistrat skulle »skäligen handtera bergsmännen och gifva hvad
billigt kan vara för deras jern, eller skulle de få den friheten att sälja jernet på
hvad ort, de det med mesta nytta kunna föryttra». Men här är ej olikt, att
det förstås tackjern.

3) För skilnad i vågen skulle dock gifvas 4 skilling mera i tull vid
Uddevalla än i Göteborg.

1) En »iksdaler har för oss merendels alltid varit tagen till 4 daler
16 öre k:mt, hvadan han ock blifvit kallad Värmlands riksdaler; fast vid
domstolarne varit gjord skilnad emellan specie och courant riksd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free