Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Åtminstone kan det på visst sätt vara harmligt för ett
patriotiskt sinne att se och höra försmädare fälla sina
omdömen, att på en och samma dag man kan få se en herre sälja
1000-tals skepp:d rått ämnesjern och köpa i Vedevågs
manufacturbod fönster- och dörrbeslag, låsar, eldskyfflar, gafflar,
betselbeslag, ja, ända intill nubbar och tenlikor; så att han ofta
kan få betala 1 lisp:d jern med mera, än han fått för flera
skepppund. Detta gifves ut, såsom ett bevis dertill, att industrien icke
ännu stigit till sin rätta höjd hos oss vid jerntillverkningen ”).
K >
+
Nu begifva vi oss åter till några korta anmärkningar om
landet i allmänhet.
Städer voro i början af detta tidehvarf de två förutnämda,
Carlstad och Filipstad, men i afsigt att skaffa orten mera
beqvämlighet, utsågs Christinehamn 1639 och previlegierades 1642.
oo I vår tid har det varit taladt och skrifvet mot och med
om en eller två städers tillökning för gränshäraderna ”), hvilkas
innebyggare antingen skola taga en stor del af sin nödtorft dyrt
och långväga från Carlstad, eller lurendreja eller svälta.
Det torde icke skada om Nordmarks härad och
Jössehäringarne egde en köping vid Sulvik, och Eltdals samt
Fryksdals innevånare vid Fryksände eller Lysvik. Sedan landet nu
Stjernfors, under Uddeholm, 6 kniphammare.
Stöpafors, knipverk.
Storfors, 2 spikhammare.
Treskog, i Gunnärskog, 4 kniphammare.
Vägsjöfors, i Fryksände, 1 plåt- och 3 kniphammare.
Vatsgårda, kniphammare.
”aläsen fick utom sin gamla kniphammare 1712 previlegier på ett
vattenverk för värjklingor, bajonetter m. m., men lyder nu till Nora.
Arås, 2 kniphammare.
Af dessa hafva somliga egna räckhammare och utsmida från 30 till 400
skepp:d, hvarom äfven herr bergmästar Lejel gunstigt behagat gifva upplysning.
1) Hvad skulle man då säga om hofurmakaren Printses tankar i dylikt
ämne? (Beskr. om vägg- och byxsäcksur p. 96, 97.) »Vid klingfabriken i
Solingen på 1 mils distrikt finnes 4 å 5000 mästare, som arbeta i jern och stål.
Der skola årligen upparbetas öfver 700 skepp:d — I de finaste konststycken
och instrumenter skall ett enda skeppund stångjern stiga till 400,000 dal. k:mt.
— Ett enda skålpund jern kan vid vissa stycken i ett byxsäcksur förädlas till
18,000 daler och i de finaste partier till 84,000. — De finare chirurgiska
in-strument betalas visst med 1 skepp:d lodet.»
?) Inr. tidn. N:o 24, 30, 31 och 49, 1763.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
