Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m. - IV. Om höfdingar, öfverstar, lagmän, fogdar, biskopar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 431
tull (sid. 193 not ’). Näst dessa torde vi väl i ålder få räkna
Carlstads broar, Norsbron vid Lillnor, Nysätersbron, Sefflebron,
Ramsundsbron och Sundsbron vid Öfverby i Fryksände.
sk +
sk
Så har jag då, så godt jag kunnat, gifvit en någorlunda
afritning på Värmlands tillstånd i allmänhet i äldre och nyare
tid. Många omständigheter och andra tillstötar hafva hindrat
mig ifrån att göra det, så godt jag bordt och velat; dock torde
en uppmärksam och vettgirig läsare till någon del finna, att
denna provins, ehuru den ofta nog kan vara litet tillräcklig
för sina egna, dock icke alldeles är just den sämsta sten i
svenska kronan.
Man får ofta höra naturaliserade värmländingar eller dem,
som komma från andra orter hit, vara liksom missnöjda med
landet, med folket, ja, med sjelfva luften; ingenting passar dem;
fast om man ville med våld drifva dem hem igen till sitt,
skulle man knappt få dem iväg, ehuruväl Värmland kunde vara
många sådana qvitt och stå lika väl dem förutan. Men om det
är billigt att ömka sig öfver naturliga, så kan man ju väl
hafva frihet att le åt sjelfgjorda dårar.
IV. Om höfdingar, öfverstar, lagmän, fogdar,
biskopar m. m.
De 3 första landets styresmän kallades ståthållare i Nerike
och Värmland och hade begge (dessa länder) under sig; men
1) Innan Carlstad blef bygd, voro der inga broar, utan lands- eller
farvägen gick norr om öfver elfven vid Färjesta till Sörmon; men så snart stad blef,
gjordes en öster om staden, som icke lär kunnat stå, hvarför ock vid
riksdagen 1635 gjordes ansökan om hjelp till en ny (således rättas noten ? sid. 311".
Denna var färdig 1647; men 1634 bygdes den vestra eller landsbron i
Carlstad. 1654 gjordes Lillnors bro ånyo; 1651 gjordes ny bro vid Nysäter,
hvaraf några brokar sjönko ut 1652; 1644 uppkastade folket Sefflebron at
fruktan för danskarne, men 1648 blef hon ombygd; 1649 bygdes bron öfver
Drängespringet eller Ramsunds-(Rangelsunds)bron, men jag har ej funnit om
hon var till förr. Alltintill 1689 hade 2 gårdar underhållit Sundsdron vid
Öfverbyn af 15 kar och 3 pål-kar; nu består hon af 25 kar. Fryksbrons läge
utvisar, att den måtte ock vara mycket gammal. Eljes äro ock Svartelfs-,.
Bofors- och Timsbroarne i Carlskoga märkliga, isynnerhet sedan commissarie
Dahl så hederligt låtit bygga dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
