Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - IV. Om höfdingar, öfverstar, lagmän, fogdar, biskopar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
7. Arnell, Helsing. 1705 !).
8. Rudén, Verm. 1708 ?).
9. Nordlind, Dalk. 1716 2).
10. Bröms, Suderm. 1717 ’).
11. Stevchius (Steuk.) 1723 >).
vidare klander, sade prosten Camén ; Ja ropade alla med en mun; då skall
kyrkan ’stå, der jag nu stöter min käpp i backen, sade prosten, ty jag är
eder biskop — och dervid blef det; ty han hade oförmodadt fätt k. Carl XT:s
fullmakt af den 19 Mars s.å. Han blef 1663 gift m. borgm. Jean Börjessons
dotter, Christina Carlberg, och dog den 5 Sept. 1704, saknad och begräten
både inom och utom stiftet.
1) Mag. Jonas L. Arnell, rådmansson i Hudiksvall, f. 1642; magister i
Upsala 1672; reste på 3 ars tid med två unga herrar, Possar, genom
Tyskland, Holland, Frankrike, England och Danmark och blef vid hemkomsten
1681 kallad till kyrkoherde i S:t Maria i Stockholm, innan han ännu var vigd
till prest. 1705 fick han emot all förmodan konungens fullmagt från Polen till
Carlstad, der han dock ej lefde längre än till den 12 Nov. 1707. Hans
äreminne förvaras i Kihls kyrka. Hans fru var Helena Adlerberg, erkebiskop
Svebelit dotter.
? Doctor Torsten Haquini Rudeén, född 1661 i Lysvik, der hans fader,
herr Håkan Torstenius Rudenius, länge varit kaplan. Modern hette
Christina Falk. Han blef magister i Upsala 1691, poes. professor i Åbo 1692,
theol. professor och domprost 1706; fick k. Carl XII:s fullmakt från Saxen
på Carlstads stift den 11 Mars 1708, men den 24 Sept. 1716 till Linköping,
der han blef doctor och fick adelskap för sina barn 1719. Samma dag, han
utsatt att hålla prestmöte den 29 Sept. 1729, afsomnade han saligt i Herren,
sedan han med mycken heder, fromhet och rättvisa styrt dessa 2:ne stift samt
vid 3:ne riksdagar varit sitt stånds talman. Hans fru var Magdalena Wallwik.
3) Doctor Daniel Nordlind, son af landtdomaren i Vester-Dalarne, Erik
Erlandsson (P. P. Erland Gudmundsson i Nor) och Cathar. Brander;
född i Avesta: 1662; blef magister i Upsala 1691, sedan han hemkommit från
Tyskland, Holland och England; regem.-paster vid Dahlregementet 1692; pastor
i Folkjerna och kungl. hofpredikant 1700; pastor i riddarh. 1708 och i S:t
Clara 1710; den 25 Sept. 1716 fullmakt till Carlstads och den 3 Juni 1717
till Strängnäs stift; theol. doct. 1719; dog i Stockholm 1728.
2) Doctor Ingemund Bröms, född på Penningeby i Roslagen 1669 af
en gammal slägt, bland hvilken en stor del varit prester från reformationstiden ;
fadern, herr Olof Bröms, blef slutligen prost i Björkevik i Södermanland,
modern Christina Ingemundsdotter Hägg. Doctor Bröms blef 1697 magister
i Upsala och gr. lingv. lector i Strängnäs, 1703 theol. prof. i Pernou, hvarpå
han gjorde en utländsk resa med sedermera BR. R. m. m. baron Sam.
Akerhjelm; domprost i Abo 1709; den 5 Juni 1717 superintendent i Carlstad, der
han styrde stiftet och skolan med myndighet och god nytta, så att hans död
inföll alltför bittida den 13 Jan. 1722 till mångens sorg och saknad. Hans
efterlemnade enkefru var öfverstlöjtnanten vid kgl. lifregem. Wetelers dotter,
Magdalena Elisabeth.
5) Doctor Jöns Mattsson Stevchius, erkebiskopsson i Upsala, var moral.
och log. professor i Upsala och pastor i Näs, innan han 1723 kom till
Carlstad, der han om Pehrmessan 1730 invigde Domkyrkan, sedan han dock förut
den 21 Jan. fått fullmakt till Linköping, men flyttade dock direkt 1731 från
Carlstad till erkebiskopsdömet efter sin fader. Hans förra fru var Elis. Spegel,
den senare Ulr. El. Frank.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
