Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - IV. Om höfdingar, öfverstar, lagmän, fogdar, biskopar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 LUTHERSKA TIDEHVARPVET
1611. Petreus, biskop).
1618. Pistorius, prest”?).
1622. Hjärne, p. p.”).
1625. Bäfverfelt (se adelsmatr. N:o 28).
1633. Canuti, minister ?).
1634. Bonde, riksråd ”).
1635. Krafft, el. lect. i Skara.
1637. Laurentinus, domprost ’”).
1640. Forssman, krigsprest ’).
1641. FEdenius, professor ”).
2) Jonas Gråberg, konduktör vid slottsbyggnaden i Stockholm, hvilken
af sakkunniga varit omtalad såsom en af de största ritmästare; son af kapten
Jonas Gråberg och Margr. Gegerfelt.
1) Eschillus Olai Petrceus,son af kyrkoherden i Filipstad, Olaus Eschilli,
som 1593 underskref Upsala möte såsom kaplan i Nor. Sonen studerade i
Carlstad och blef en lärd magister i Upsala 1619. Derpå reste han med kon.
Gustaf Adolfs stipendium till utländska akademier och kunde aldrig vinna
hederligare vitsord derifrån än, när den stora professorn doctor Joh. Gerhardus
i Jena rekommenderade honom hos akadem. kansl. Skytte till theol. lector i
4bo nya gymnasium 1628, men 1633 afbad han sig att få flytta till Carlstads
pastorat, dit han fått fullmakt, och blef i stället domprost i Abo; 1640 theol.
doctor och primar. th. professor samt första rektor vid Abo akademi; biskop
1652 och dog 1657. Ibland mångfaldiga fysiska och theologiska arbeten
öfversatte han med några flera lärda män bibeln på finska, från 1636 till 1642.
2) Gilius Nicolai Pistorius, borgm. Niclas Giliussons Depreez son i
Filipstad, blef prestvigd, sedan han studerat så, att han i sin tid hade namn
bland de lärdaste, men kunde ej få någon syssla, som anstod hans franska adliga
ambition, hvarför han hellre gifte sig vid Born med en bergsmansenka och
lefde der nöjd under det verldsligas förakt till 1680-talet.
3) Erland Jonce Hjärne af den gamla Hjärneslägten, född i Fröbohl i
Elgå i åttonde led från Jenis Hjärne (sid. 182 not. ?; 255), var först pastor i
Schärttz i Ingermanland, sedan prost i Nyenschantz; fader till Urban Hjärne
(se adelsmatr. N:o 62).
1) Olaus Canuti, bror till Bäfwerfelt, N:o 28 i adelsmatr., var minister
vid utr. hof, dog ogift.
5) Thord Ulfsson Bonde var landsh. i Skaraborgs län 1667, då hans
fru, Anna MWaärnstedt, och dotter, Anna B., dogo, men sedan blef han
riksråd; son af Ulf Bonde till Säckesta (sid. 301 not ? och Beata Arvidsdotter
Swan från Hammar ; ståth , riksr. m. m. Carl Bonde var hans farbror.
6 Petrus Laurentii Laurentinus blef magister i Upsala 1647, sedan
theol. adjunct derstädes och sist domprost i Skara, + 1693.
) Torbernus Simonis Forssmanmus kom till Åbo 1640, blef RB. R.
Gustaf Baners hofpr. och reg.-pastor i Finland; farmors far till h. herr doctorn
och biskopen Mennander; son af fogden och arrendatorn Simon , Olsson i
Läångerud och Carin Andersdotter i Waänga. Hans reskamrater till Åbo blefvo
kyrkoherdar i Finland: Kjellinus i Sund och Årenius i Mahalazx.
?) Jordan Nicolai Edenius, bondson från Edane i Brunskog; theeol.
doctor och primus theol. prof. i Upsala, T 1666; g. m. Magdalena Svensdotter
Elfdalia, Camenia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
