Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - V. Värmländingars adelsmatrikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
1627. 9) T Papegoja, 134 introd.”?).
10) Bagge af Söderby, 147 introd. ”).
1) Ram, 155 introd. ?).
1631. 12) Silfwerswerd, 184”).
1632. 13) Stårk, 233 5).
1634. 1) + Hökeflycht, 198 introd. ”).
1 Brynto Benctsson Papegoja till Skjönebol etc., var ryttmästare och
lefde än 1688, g. m. Anna Stårk, ryttmäst. Jöns Perssons till Olstorp dotter
med Kerstin Christoffersdotter Liljehök. Hans bror Johan blef 164...
guvernör i Amerika efter sin svärfader Johan Prints. Eljes skall ätten i början
af 1600 (och således dessas far) hafva kommit från Finland hit till Sverige, kan
väl ske ibland de andra flyktingarne (sid. 3235). fast dessa varit rikare. Nog
har mången man haft Papegoja till hustru men ingen vet jag af denna slägten.
? Johan Bagge af Wibberby, Kjöpäng. Hanevik och Sjögerås,
ryttmästare och commendant, lefde ännu 1654; gift 1) med N. Roos från
Hjelmsäter, 2) m. Johanna Margaretha, dotter af landshöfdingen i Nöteborg, Anton.
JF. Nieroth till Sund i By socken, + 1659, och Christina Bonde; son till
major Ifvar Svensson Bagge till Aspberg och hans förra Anna
Nilsdotter Roos från Stömne. Ifvars far, Sven Pedersson af Söderby, blef
adlad 1590 Många af denna slägten hafva varit i Värmland och några lefva
ännu på Dahl; men den slägten är en af de svåraste att utreda. Hit hafva
blifvit ingifta: Blom. Philp, Sass m. fl.
3) Carl Håkansson Ram fick introduktion efter hans farfar Torsten,
son af Salomon Torstensson i Strand; blef adlad 1525. Torsten var sist
befallningsman på Aland, g. m. Brita Johansdotter Flemming. Emedan kon.
Gustaf gaf honom några förläningsgods i Finland, säger v. Stjernman orätt
att ätten härstammar derifrån (jemför sid 253). I Vermskog och Gillberga torde
ännu finnas Ramar bland bönder.
t, Lars Larsson Silfverswerd till Kihlsbyn, Kirwinge och Sätra,
var bondeson från Qvänum och Bune; tjente sig upp från gemen till
ryttmästare öfver adelns rosstjenst i Ostergöthland, Södermanland, Nerike och
Värmland; 1) g. m. en ofrälse, 2) med Karin Linertsdotter Svenske till Sätra.
Han lefde ännu 1641 och är tillika stamfader för Bråkenskjöld, Didron,
Frölich, Rosenbjelke och många fler på deras möderne.
5) Jon Persson Stärk var ryttmästare vid vestgötharne 1611, då han
med sitt compani utan ordres dref danskarne ur Skara och vidare ur landet,
hvilket förtröt öfversten, /esper Matsson Cruus; men kon. Gustaf Adolf
upptog det med sådant välbehag, att han ej allenast 1621 gaf honom Olstorp i
Vestergöthland till everldlig ego, utan äfven adlade honom efter hans död, då
barnen upptogo hans moders namn, som hette Stärk. Dessa eller barnbarnen
voro nu mest utspridda i Värmland; ty 1630 hade en fru, Estrid Olsdotter
Bådth till Bredene, gifvit sin mans systersöner, Nils Persson till Lång och
Jon Persson till Olstorp, säteriet Ramstad till skänks. Dessutom egde Cecilia
Nilsdotter stårk Nordsjö och blef g. m. ryttmästar Ivar Bagge till Aspberg
och Hunvik. Anna Stärk egde Skjönebohl (se N:o 9). Cecilias bröder, Nils
och Zars, hade blifvit borta i krig 1648, så att hon i den grenen var ensam
arfvinge. Deras mor var Brita Pedersdotter (Roos från Seffle), hvilkens
grafsten nu ligger till fottramp för Grums kyrkodörr. På lång tid har ej slägten
varit bekant i Värmland. Der voro ingifta: Bagge, Drakenfelt, Hjerta, Papegoja.
9) Tufwe Tufwesson Hökeflycht var ryttare, då lyckan gynnade honom
att kunna öfver höfvan intaga hjertat på en förnäm fröken, Märtha Rosenhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
