Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VII. Om krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
VII. Om krig.
Sedan fred var sluten i Knäred med Danmark 1613,
hade väl kon. Gustaf Adolf åt den sidan lugnt så länge han
lefde, ehuru han ej alltid var så säker, utan måste åtminstone
hafva ett vaksamt öga deråt. Jag vet icke hvad, som 1624
gifvit anledning till någon misshällighet; men konungen fann
sig föranlåten att samma dag, som han gaf Bo Ribbing
fullmakt på landshöfdingembetet i Värmland, den 4 Febr.
förenämde år äfven "gifva honom i befallning krigsfolkets anförande,
ifall han förmärkte något fiendtligt på sina gränser" !); dock
höllo förmodligen kon. Gustaf Adolfs ständiga segrar de danska
vapnen i skidan. Likaså skedde det i 11 års tid efter
konungens olyckliga fall vid ZLitzen. Mcn ett nederlag, som
svenskarne ledo 1642 vid Mördlingen, satte ett mod i danskarne,
som genom flera anledningar ändtligen gjorde fältmarskalken
Torstenssons inbrolt i Hollstein nödigt 1643. Der hade han
en sådan framgång. att danskarne på några få månader ej
hade mera qvar än 2 städer af hela Hollstein, Schlesswig och
Jutland. Knappt mindre framgång hade Gustaf Horn i Skåne
och svenska flottan till sjös. Men danskarne ville göra försök
att åt Värmlandssidan hämnas, hvad de på andra ställen ledo,
och föllo in der med en ansenlig styrka. Efter deras förnämste
anförare, Hannibal Zeestedt, har detta krig i Värmland och på
Dahl fått sitt namn och evig åminnelse.
I Hannibalsfejden ?) 1644.
År 1643 var man väl icke så tillreds, att någondera
kunde göra infall i annans land, ehuru kriget då brann häftigt
på andra ställen; men året derpå voro danskarne färdiga att
gifva värmländingarne tidig nyårsgåfva. Såsom gerna plägar
ske vid slika tillfällen, var ryktet äfven här i förväg och ökade
sig alltid på vägen. I Gillberga fick man om ottan den 11
1) vv. Stjernm. Höfd. M. P. II. M. S.
”) Så kallas den i Fryksdals domb. 1690 Gränsfolket har härifrån börjat
inom sig en slags ny tideräkning: min farfar var så gammal att han kunde
skjutsa trossen i Hannibalsfejden; min mor var född 7 år efter
Hannibalsfejden o. s. v. Jag hemställer en förnuftig eftertanke, om ej Bulsisfejden
bör snarare föras till det förr beskrifna kriget 1611, som Baltzar Bäck
anförde mot de svenska. Atminstone tycker jag, att Balsis af Hannibal Zeestedt
är nimis longe petitum, då det kunde fås lättare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
