Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VII. Om krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
som får utan herde med den lilla trösten, att på hela dagen
hade de ej förlorat mera än 30 man, då de likväl nedgjort
300 norska.
Fienden tågade dagen derpå till Köla socken, der folket
måste bereda sig på en bedröflig jul. Han ftramfor der
jemmerligen med plundring och sköfling !), men begaf sig sedan
till Nordmarks härad och utspridde sig i Holmedal och
Silbodal, och dermed tog detta bedröfliga år sin ände.
Jag har ej på något ställe funnit, att Fryksdalen eller
Elfdalen något besynnerligt lidit i detta krig; dock voro de
beredda till motvärn, och isynnerhet anlade nu fryksdalingarne en
skans vid Sund-ändan söder om sjön Kymmen på en backe,
der dock ej annat än en ridväg gick fram ifrån
Gräsmarksorten och Uddheden öfver finnskogen till Ireskog i Gunnarskog ”).
Huru denna befästning varit anlagd, utvisar namnet ännu i dag
och kallas den spanska ryttarebacken ?).
:K x
Förra året tyckas icke anstalterna hafva varit nog
tillräckligt gjorda till en öfverlägsen fiendes motstånd, och sådant
var ej att undra öfver. Svenska krigsmakten hade knappt halt
1 års rest på trettiotvå års tid från kon. Carl IX:s död, och
den hade ej undgått skarpa svettbad under hans lifstid.
Deremot hade de danska trupperna merendels fått hvila ut ’?).
Dessutom måste våra dela sig på många håll. I Tyskland,
Jutland, Hollstein och Skåne fordrades ansenliga arméer, och
Värmland blef en oförmodad och ny tummelplats, den man
förut ej tänkt på. Men år 1645 grepo de svenska sig här
1) Vid tinget 1649 upptogs dock ej mer än en enda gård Lesserud
såsom bränd och i grund förstörd.
?) På denna väg kunde man helst komma ur Norge genom Långerud
och Bogen. Den var väl ej af de bästa, men man kan här säga om en
ströfvande hop norska, då de gjorde sig hopp om rof och byte, hvad ordspråket
eljes säger om ett högre ämne: Invia virtuti nulla est via.
>, Han var redan öde lemnad 1664 (Gyll. M. S. 1. c.).
1) De danska hade endast blandat sig i tyska kriget 1625 och blefvo
tvungna att göra fred 1629. Deremot slogs kon. Gustaf Adolf ständigt
antingen med Danmark eller Ryssen eller Polen, till dess han 1629 med denna
sista gjorde en vapenhvila, men 1630 började han ånyo sina segrar i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
