Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VIII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 515
mendanter voro: 1) ryttmästar Peder Bondesson, 2) löjtn.
Salomon Jöransson. Skansprest var Pehr And. Tivander.
10. Högeruds capell i Gillbergs härad.
Om detta capells byggande har jag ingen fullkomlig
underrättelse kunnat få; dock anför jag det här på den grund,
att kaplanen i Arvika, herr Ingmar Sylvius, stundom predikade
der på sin ålderdom, sedan 2’/3 hemman ur hans pastorat
bygt sig der in. Han dog 1653, och från den tiden har
capellet alltid blifvit betjent af Stafnäs prester.
11. Gåsborns capell i Fernebo 1652.
Så snart som denna kyrkobyggnad var påbegyndt,
anhöllo de der boende 1652 hos kungl. maj:t om någon hjelp
till denna byggnad, som de hade börjat för den långa vägen
till Filipstad (Palmsk.). Tillika med Brattfors capellboar
begärde de 1673 tingsbevis och förbön om någon hjelp till
vinhåll och att oftare få höra Guds ord. De togo som bevisande
skäl, "att folkhopen ansenligt ökats, så att på 20 är hade
tiondejernet stigit dubbelt och i ödemarker, der ulfvar, ufvar
och grymma björnar haft möte och i våra förfäders tid
upphäft sin röst, Gud till ära, konungen och riket till nytta folk
kunde förmeras". Landshöfdingen höll ock på hög kungl.
befallning undersökning härom den 9 Dec. s. å.
Det var länge, som de icke hade någon egen prest, utan
Filipstads prester reste hit efter öfverenskommelse och den förr
(sid. 454) nämda herr Gilius N. Pistorius predikade stundom
der; men 1693 blef herr Pehr Fagrell deras egen kaplan, som
fick ett litet bergsmanshemman till boställe vid Gåsbornshytta.
12. Sundmo eapell i Elfdalen 1653.
Sedan borgmästaren, Johan Börjesson, 1640 anlagt
Sundmo masugn, började folkhopen mer och mer ökas i södra delen
af Råda socken, hvarför han fann att för dem var nödig en
kyrka, hvilken ock 1653 genom hans trägna och idkeliga
pådrifvande blef uppbygd, hvarvid han jemväl årligen något
ansenligt bidrog till prestens underhåll (J. B. personal.).
13. Eda skans i Jösse härad 1654.
Förmodligen lät R. R. lagm. Gabriel Gabrielsson
Oxenstjerna bygga denna skans på en höjd litet söder om Eda kyrka
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
