Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VIII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 517
15. Brattfors ecapell i Fernebo 1661.
Gustaf Börjesson på Hedenskog (Carlströmars far) och
Anders Andersson i Brattfors (Brattars far) bidrogo väl det
mesta till denna kyrkobyggnad, i kraft af hvilken folket kunde
skryta, att i socknen voro öfver 60 hjonelag, liksom 50 i
Gåsborn 1673, då de vid tinget gjorde samma ansökan med
Gåsbornsboarne, som vi redan hafva nämt.
16. Ransäters capell i Kihls härad 1670.
Af samma grund, som är nämdt vid Sundmo, drog
borgmästar Jean Börjesson försorg om, att denna kyrka för hans
bruksfolks räkning bygdes vid Ransäter och isynnerhet vid
Munkforsen, de der hade 2 mil till öfra Ulleruds kyrka. Biskop
Rhyzelius har vetat berätta, att hon invigdes 1672 den 26
Juli af superintendenten Kilander och när han 1674 höll
visitation i Ransberg (Ransäter), var åtskilligt vackert anskaffadt;
men ännu hade de inga klockor. Tornet blef uppsatt 1682.
Första kaplan var Anders Kinneus, T 1684.
17. Vestra Emterviks capell i Fryksdalen 1673.
En hustru, Brita i Kisterud, får här odödligt namn, för
det hon var den förnämsta som pådref denna kyrkobyggnad,
ithy att hon red dagligen till arbetsfolket och uppmuntrade dem
med både ord och välfägnad, så att kyrkan stod fullt färdig
47 alnar lång och 20 bred på en sommar 1673 ’); hvilket
årtal ock står till åminnelse på ett litet fönster öfver vestra
dörren. Bonden, Måns Jonsson, var byggmästare och ligger
han ock begrafven under en upprest sten och ett jernkors litet
söder om tornet, hvilken plats han sjelf utsett.
1) Det är nästan otroligt, hvilken enighet fins hos Fryksdalingarne, när
de skola företaga sig något med samnad hand. Några få hemman i
Gräsmarken uppförde inom några veckor en vacker stenkyrka och hade tornet
färdigt så mycket som är af sten 1739; men ännu mera: 10 snart sagdt de
fattigaste bondehemman i landet uppmurade på 11 veckors tid 1753 hela muren
65 alnar lång och 25 bred, dessutom ansenligt hög, på en kyrka vid Lysvik
så hederlig, att både Filipstad och Christinehamn skulle önska sig hafva en
sådan. Hos sådant folk gäller visserligen holländarnes valspråk. Man talar
om kyrkobyggnader på andra ställen der malicen (= skalkaktigheten) vill säga,
att vi få ej se dem färdiga i vär tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
