- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
521

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VIII. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL NÅRVARANDE TID. 5321

vårt Fernebo till Grythytta i Vestmanland, blifver väl
Herwegstorps surbrunn på Kallhytte egor invid Fernsjöns strand vid
Filipstad både den märkvärdigaste och äldsta hos oss. Archiator
Hjärne sände redan 1680 doctor Traneus att pröfva honom.
— Eds källa i Fiskekils socken har fordom varit så besökt och
namnkunnig, som Loka var intill 1761. Hon nyttjas än af
några kringboende herrskaper. — Skoga mineralbrunn i
Ekshärad har på 50 år varit både mycket nyttjad och gjort vackra
curer. — Gillberga brunn är af herr doctor Rudberg beskrifven
och af många nu i flera år å rad godkänd. Nu på några år
har en surbrunn på Berga egor i Lysviks socken kommit i rop
och i gång, hvilken gjort nästan otroliga curer och som mer
och mer börjar besökas af höga och låga !). — En stark och
strid mineralkälla på ingeniör Ol. Ågrens egor i Säljebråten,
Frykeruds socken, har inom kort tid botatl en mycket svagsint
menniska. För öfrigt finnas väl öfverhufvud taget 2 källor för
hvarje hemman, så att den, som i Värmland icke har desto
mera ledsamt och desto mindre utväg till penningars afsättning,
ej behöfver fara öfver sjön efter vatten.

28. Säterierna

böra här ej heller förbigås, fast man ej kan gifva fullständig
beskrifning på dem förr än vid hvart och ett i sin socken
särskildt. En del af dem äro uråldriga ”), ehuru deras
innehafvare åtminstone i krigstid tvifvelsutan måst för dem hålla
rusttjenst. På flera åter vet man någorlunda och åtminstone
i det nogaste årtalen”); dock är ej otroligt, alt ett eller annat

1) Häradshöfding Lanner och comminister mag. D. Ekman, som bo
här invid, hafva hederligen föresatt sig, att denna mwineralkälla på intet sätt
skall skämmas genom öfverbyggnad eller anuat, som kan hindra luften att arbeta
tillika med källans natur.

2?) Agnhammar, Aspberg, Bråte, Edsberg, Höglunda, Lång, Rud och Sem
+ i Grums härad; Aversta, Bredene, Forsvik, Gårsta, Karud, Kroksta, Mellbyn,
Ramsta, Sjögerås, Sjönnebol, Stömne, Seffle, Säter, Sund, Tolerud, Vestbro och
Östbro i Näs hörad; Alkvettern i Carlskoga:; Berg, Rud och Vik i Jösse
härad; Ekenäs i Kihls härad: Hammar, Kroppkärr, Löfed och Wåxnäs i
Carlstads tingslag; Hammar i Väse härad.

3) 1574. Hammar i Bro.

1587. Rämmened i d:o.

1590. Kirvinge i Eskilsiäter.

1592. Nynäs i Fiskekihl.

1593. Säby i Visnuwm. .

1624 v. p. Ugglebo i Olme härad. Gummerud i Veshärad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free