- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
536

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

536 TILLÄGG.

270 personer, hvaraf dock några, som gifvit sig till civistaten, äro
födda utom stiftet, och af dessa hafva ej flera än 102 hittills

blifvit prester.

Sid. 362, fiskat i grumligt vatten. Jag åtager mig dock icke
att just direkt taga hvar och en i försvar. Det kan hänga
mensklig svaghet vid en och annan och jag kunde gå illa i land med
advocatur för alla mina principaler. Bäst är om hvar för sig kan
hafva ett godt vittne både öfver och uti sig, och då kan han vara
lika nöjd, antingen han får kött eller bröd, förrän det sker med
Guds egen tillstädjelse ; åtminstone hvar och en som har lika
sinnelag med mig.

Sid. 363. Conrector Nicolaus Magm Emtiago Phrychius var
1632 conrector, då han den 16 Maj började låta sina disciplar orera
antingen på latin eller svenska, dock mest latin, om hvarjehanda
ämnen, och till December 1637 voro genomgångna 2:ne centurier,
hvilkas titelblad och auctorer samma år med företal blefvo tryckta.
Gossarne läste mestadels sina tal ur minnet. Detta måtte hafva
varit för conrectorn ett trälsamt men dock hedrande arbete, och
det är ej underligt, att gubbarne den tiden kunde väl latin, om
de ock ej visste mera. Manuscripten lär hafva förkommit i 1719
års brand i Carlstad. Det hade varit i flera afseenden af intresse
att hafva dem qvar; ty en oration var de Vermlandia, två de
Carolstadiano Oppidulo, en de Muribus Monstrosis Vermelandiam 1635
infestantibus och en om den hnngersnöd, som 7 års tid å rad tryckt
Värmland 0. s. Vv.

Sid. 367. Olof Trätäljas folk m. m. Det slår väl icke fel,
att hvar och en gerna rosar sitt, och man har märkt, att folk,
som äro uppfödda i en stank, hvarvid andra kunna sjukna och
dö, skryta ändå af sin hembygd och tro, att ingenting luktar bättre.
Sålunda vågar jag ej göra mig sjelf till domare öfver, hvad
en vitter värmländing af äldsta stammen skrifvit om sina
landsmän (pr. Hofstens M. S.). Hvar och en må döma derom efter
eget förstånd och pröfva, om han känner igen sig i sina förfäder,
der ätten ej är bortblandad. »Thet folk, som af Värmlands blod
kommer, är vanligen af medelmåttig kroppsstorlek, starka, viga, väl
skapade och vackra, isynnerhet kvinnokönet, ända intill plog och
harf, kol och gråsten ; hyn merendels mängd med röd och hvit färg.

Till sinnelag enfaldiga men uppriktiga. De veta af sig sjelfva
inga illistigheter och argheter, om ej andra hafva lärt dem dessa
odygder, hvartill deras natur icke är böjd. Det de mena, tala de,
och tvertom utan falskhet; höfliga, gifmilda och fägnesamma eller
åtminstone benägna till gifmildhet, då förmågan ej räcker längre;
sparsamma, trogna, men något ensinta; ty om icke med lock,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free