Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Gustaf Broomé,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
valet, som spådde, att om han inte lärde sig att se arg ut,
skrika duktigt och slå omkring sig med kraftuttryck på
valmötena, så skulle han aldrig bli återvald. B. uppträdde
emellertid lika from och beskedlig som förut och blef — trots
olycksprofetiorna — omvald. Men det händer nog inte oftare.
Om jag nu tillägger, att B. aldrig skattat för inkomst af
kapital och t. o. m. själf—oaktadt sitt annars stora
själfförtroende — anser sig olämplig att inneha
finansministerportföljen, så torde det vara tillräckligt skrifvet om honom denna
gång.»
Till ofvanstående bör kompletterande nämnas, att då en
svensk afdelning af »Nordiska lärarnes helnykterhetsförening»
bildades 1891, B. valdes till dess ordförande, en post som
han innehade till 1896. Bland de inledningsföredrag, B. hållit
vid läraremöten, må särskildt påpekas det vid io:e ällrn,
folkskolläraremötet i Stockholm 1888 öfver frågan »Hvilken
ställning bör folkskolläraren intaga till den i vårt land pågående
nykterhetsrörelsen?» Vi erinra härom enär det var första gången
nykterhetsfrågan förekom till behandling vid något större
läraremöte i vårt land. Det torde knappast behöfva sägas, att B.
i sitt anförande framhöll betydelsen af lärarnes personliga
deltagande i helnykterhetsarbetet, hvarigenom de komme att
med-värka till undanrödjandet af »det allra största hindret för en
välsignelserik framgång af skolarbetet».
De talrika alstren af B:s ovanligt flitiga och väl skurna
panna ha hufvudsakligen kommit nykterhetsprässen (främst
Reformatorn och Skåning) till godo. Som han själf här ofvan
antydt har han framförallt begagnat den kåserande formen,
därvid signaturerna »Skåning» och »Plugg» mästadels användts.
Men som författare af artiklar i den allvarligare stilen har han
äfven varit rätt produktiv, och det förtjänar erinras att, då
redaktionen af »Svenska goodtemplar» 1885 utgaf en
svarsskrift med anledning af biskop Landgrens kända »bannlysnings
-bulla», B. var en af de med värkande såsom författare af
broschyrens sista uppsats, hvari han talangfullt försvarar
goodtemplarorden gentemot den biskoplige belackaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
