Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Eklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
afsade han sig chefskapet, som han ej ansåg sig vuxen, och
intog i stället platsen som förre ordenstemplar (eller som det
på den tiden storartadt benämdes förre högt värdig öfverste
templar), en förtroendepost som E. innehade till 1886.
Under Eklunds chefstid infaller den skarpaste
brytningstiden i goodtemplarorden, som nu var en tummelplats för
allsköns intriger och bråk. Så sökte, för att nämna några
exempel, den begåfvade förre metodistpastorn Nils Nilsson att
vända upp och ned på orden i Stockholm; i Köpings trakten
separerade en del loger och slöto sig samman under namnet
»Hoppets här , i nära ett par decennier uppehållande en själfstän
dig värksamhet; en mängd pamfletter i syfte att åstadkomma
splittring inom orden utgåfvos, och åtskilliga krafter voro i
rörelse för att ställa till split och oreda. Att under sådana
förhållanden stå i spetsen för orden, var gifvetvis hvarken en
lätt eller angenäm sak. Men Eklund förstod att genom sitt
förtroendeingifvande sätt och ett besinningsfullt uppträdande
bringa lugn och reda i värksamheten och bilägga de värsta
slitningarna, och att orden trots dessa ej blott höll ihop utan
växte sig allt starkare, bevisar bättre än något annat, att
framförallt hedern och den goda viljan voro representerade på
chefsplatsen.
Som ordenschef åtnjöt Eklund ingen pekuniär ersättning.
Han hörde till dem som utan tanke på egna fördelar kunde
offra något för en god sak. Att i en tid, då
goodtemplar-orden i Sverge blott räknade några hundra medlemmar, börja
utge en tidning för dem och resa omkring i landet utan minsta
hopp att få sina resor betalda, vittnar om en numera sällspord
offervillighet. Den tiden var sådan mera vanlig, och de fläste
ordensmedlemmarne besjälades af samma nit som E. Endast
tillfälliga lycksökare, som döko upp här och hvar, många med
briljanta förmågor, och lyste för ett ögonblick för att sedan
försvinna, kände behof af betalning för utfördt arbete i ordens
tjänst. Storlogen sökte emellertid genom att vid årsmötet
1894 votera ett anslag af 300 kr. till en minnesgåfva åt E.
bevisa honom någon erkänsla för det arbete han som oaflönad
chef ägnat orden.
Eklund var en »selfmade» man. Född den 26 dec. 1831
i ett fattigt bondehem i Ekeskogs församling af Skaraborgs län,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
