Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gust. Granér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hermelin på Ulfåsa och sekreteraren, folkskolläraren Gustaf
Granér i Motala. Den förstnämndes porträtt och biografi
ha förut meddelats; om den senare lämnas här några
kortfattade uppgifter.
Granér är född i Kimstads socken af Linköpings stift
den 14 mars 1855. Tidigt röjdes hans håg för läsning,
och de få böcker, som under hans uppväxttid stodo honom
till buds, användes flitigt. Efter genomgången folkskola
och ett par års själfstudier blef Granér genom prosten
Kastmans bemedling intagen å Linköpings
folkskollärareseminarium, där han aflade examen 1875. Sin första
anställning såsom lärare erhöll han vid Katarina folkskola i
Stockholm.
Där fann han sig dock ej väl utan lämnade efter tre
terminer denna plats och sökte samt erhöll ordinarie tjänst
vid Björketorps folkskola i Motala landsförsamling i början
af 1877. Denna tjänst har G. allt sedan innehaft, sålunda
öfver 27 år. Emedan G. växte upp i ett hem där
gudsfruktan och, nykterhet rådde, har han aldrig behöft göra
personlig erfarenhet af rusdryckernas förbannelse. Redan
under barnaåren blef hans håg vänd till andliga ting, och
ett par år före sin konfirmation kom han till en lefvande
tro på Kristus, och i sitt lif har han nogsamt ådagalagt,,
att han tagit sin kristendom på fullt allvar.
Ehuru nykter i hela sitt lif var det dock först efter
någon tids värksamhet i skolan och särskildt genom
åhörandet af några C. O. Bergs nykterhetsföredrag samt
läsandet af hans skrifter som G. insåg den absoluta
nykterhetens betydelse. Inseende att hans ställning som
barnalärare kräfde helafhållsamhet och ett aktivt
nykterhetsinträsse, afgaf han löfte om absolut nykterhet.
Då Granér i början 1886 genomgick en slöjdkurs vid
Nääs slöjdseminarium, erhöll han genom en slöjdlärare
Johansson därstädes kännedom om blå bandet och anlade
detsamma.
Efter hemkomsten började G. värka för blå bandets
spridning, och flera personer anlade då detta
nykterhetstecken. Behofvet af kontroll öfver dem, som sålunda
aflagt nykterhetslöftet och tagit på sig blå bandet,
nödvändiggjorde sammanslutning till en förening, och mot slutet af
1889 bildades Björka blåbandsförening. Den tillväxte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
