Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Liljedahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
Ernst Torsten Sigfrid Liljedahl föddes den 6 december
1869 i Trelleborg. Större delen af sin barndoms- och
ungdomstid tillbrakte han i Göteborg, där fadern var
apotekare. Efter att ha flyttat till Stockholm 1889, blef L.
student där 1891 och antogs samma år som volontär vid
Första lifgrenadierregementet, hvars mötesplats är Malmen
i Östergötland. Efter genomgången militär utbildningskurs
vid volontärskolan å Karlsborg och krigsskolan å Karlberg
blef L. underlöjtnant 1893 och löjtnant 1899. Sin första
officerstid ägnade han åt studier i krigsarkivet med
undantag af de månader, då arbetet å mötesplatsen pågick.
Frukten af arkivstudierna, som togo tvänne vintrar i
anspråk, blef det af krigsarkivarien Petrelli och Liljedahl
utgifna arberet »Ståndar och Dragonfanor», en beskrifning
af ett 500-tal troféer, som hemförts af svenska trupper från
utländska valplatser. Boken ansågs vara af sådan betydelse
för fackmän, att dess utgifvande bekostades af
Vitterhets-historie- och antikvitetsakademien. Efter afslutandet af
detta arbete företog Liljedahl år 1895 en studieresa i
Tyskland, Schweiz och Italien, hvarunder ett tre månaders
uppehåll gjordes i Geneve, den berömda universitetsstaden, där
särskildt socialfilosofiska studier idkades.
Efter hemkomsten till Sverge tjänstgjorde Liljedahl
som kompanibefäl och lärare vid volontärskolorna i
Ronneby och Karlsborg samt ledde velocipedordonnansernas
utbildning två somrar inom Andra arméfördelningen. Allt
mer drogs dock hans håg till humanitära och sociala
spörsmål, och all tid, som blef öfver sedan den militära
tjänstgöringen fullgjorts, ägnade L. åt studier i de ämnen, som
alltid legat hans håg närmast: de sociala rättsfrågorna.
Detta inträsse hade, redan då L. var ung kadett vid
Karlberg, gifvit honom öknamnet »socialisten», hvartill äfven
bidrog hans opposition inom kamratkretsen mot den
pena-lism, som då florerade bland krigsskolans elever, trots
skolchefens enärgiska åtgärder däremot.
När härordningsfrågan blef aktuell vid 1901 års
riksdag utgaf Liljedahl sitt första själfständiga arbete
»Fredshopp och Värnkraft», som inom loppet af en månad utgick
i två upplagor. Därtill bidrog kanske mäst den nya
synpunkt, som förf. sökte anlägga på den segslitna
försvarsfrågan. Ett mångårigt studium af de militära facktidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
