- Project Runeberg -  Nykterhetsrörelsens banérförare /
201

(1903) [MARC] Author: Waldemar Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Liljedahl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERNST LILJEDAHL 2OI

terna hade lärt honom att man från det hållet hade föga
att vänta vid en belysning af frågans militärsociala
innebörd, som det gällde att jämte den rent militära rikta
uppmärksamheten på, om man ville vinna folkmajoriteten för
en ny härordning. »Fredshopp och Värnkraft» inledes med
en undersökning af fredstankens idé, som förf. hoppas en
gång skall genomtränga de konstitutionelt uppfostrade
folken. »När det sista krigets fackla är släckt af den
anfallande själf, sedan den, knappt tänd, för honom belyst hans
vanära, och när världsopinionen gör denna vanära för
bly-tung att kunna bäras af ett folk, då är väl icke frid, men
fred på jorden.» Ett följande kapitel behandlar frågan om
militäruppfostran, befälets som manskapets, hvarvid häfdas
nödvändigheten af att våra officersaspiranter bibringas en
annan uppfattning än den vanliga om arméns förhållande
till samhället. »Armén har ingen existensgrund i sig själf,
utan intar en tjänarställning i samhället», betonar förf. Ett
särskildt kapitel ägnas frågan om värnplikt och rösträtt,
där förf. söker med eftertryck inskärpa sanningen af den
satsen, att det för ett nationellt försvar är nödvändigt, att
härens led fyllas af soldater, som ej besjälas af det
klasshat, hvars näring i ej ringa mån erhålles genom en
konservativ ståndpunkt i rösträttsfrågan. Bokens hufvudtanke
är den, att stora militära förpliktelser böra grundas på stora
sociala rättigheter. »Fredshopp och Värnkraft» afslutas
med en erinran om sedlighetsfrågans betydelse för det folk,
som vill lefva. »Ett lands värnkraft liksom dess kulturella
förmåga beror ytterst på nationalkaraktären, på hela folkets
moral.»

Efter den nya härordningens antagande vid 1901 års
riksdag blef frågan om »fälthögskolan» aktuell, och L. satte
nu som sin närmaste uppgift att värka för den nya idéns
tillämpning inom värnpliktsarmén. Därvid insåg han, att
nykterhetsfrågan måste vara utgångspunkten för alla
sträfvanden att humanisera militärlifvet, och efter ett studium
af professor E. Almqvists skrift »Spritens inflytande på
arbetet» ’ fann han, att absolutismen var den enda hållbara
ståndpunkten. Sommaren 1902 deltog L. i Nordiska
nykterhetsmötet i Stockholm såsom ombud för den nybildade
»Malmslätts nykterhetsförening» och belyste därvid särskildt
frågan om ölutskänkningens borttagande från lägerplatserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nykbaner/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free