Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emilie Rathou.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till stad, från by till by och predika nykterhet och
sedlighet. På många sätt fann man det också opassande,
okvinnligt, djärft och dumt m. m. i samma stil, men de många
förkastelsedomar, som kommo henne till del, hindrade dock
ej att hon på en del ställen mottogs med sympati och
förståelse. I Jämtland t. ex., där folket är mera vaket och
fördomsfritt än annorstädes, öppnades 5 (säger och skrifver
fem) statskyrkor för henne, och hon fick så stora
åhörarskaror att de ej rymdes i några andra lokaler. Troligtvis
är hon också den enda kvinna i Sverge som från en
statskyrkas predikstol hållit nykterhetsföredrag.
Sommaren 1888 deltog fröken R. som representant för
Sverge i det första nordiska kvinnosaksmötet (i Köpenhamn)
där hon inledde frågan »Hvarför bör kvinnan deltaga i
nykterhetsarbetet?» Samma år deltog hon äfven i den
internationella federationskongressen, som också hölls i
Köpenhamn, och fick därvid tillfälle stifta bekantskap med flere
af Europas mäst framstående kvinnor, bl. a. den bekanta
mrs Josephine Butler.
Kampen för släktets frigörande från dryckenskapens
trälbojor förde henne vidare till strid för släktets
befrielse från politiskt och ekonomiskt förtryck samt ur
okunnighetens mörker. Hon insåg, att det är omöjligt att på
annan väg än lagstiftningens och upplysningens lösa
nykterhetsfrågan. Men huru kunna lagstifta i förbudsvänlig
riktning, då det stora flertalet af nykterhetsvänner på grund
af förvända rösträttsförhållanden äro afskurna från allt
medinflytande både i kommunalt och politiskt hänseende? Och
huru komma fram till rättfärdighet i samhället på något
område så länge makten ligger i ett fåtals händer? Så
resonnerade hon, och det var därför så naturligt, att hon
kastade sig ut i striden för rösträttsfrågans lösning. När
hon i slutet af 80- och början af 90-talet började hålla
rösträttsföredrag, var hon den enda kvinna här i landet,
som höll föredrag i detta ämne.
Den 1 maj 1891 höll Emilie Rathou från en tribun å
Ladugårdsgärdet vid Stockholm föredrag om kvinnan och
den politiska rösträtten, och 1893 valdes hon till ombud i
folkriksdagen, där hon var den enda kvinnliga
representanten. Förskräckelsen för rösträttssaken var på den tiden ej
ringa, och hade hon förut blifvit förkättrad för det hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
