Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. G. Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
Carl Gustaf Santesson föddes i Stockholm den 5 juli
1862, son af den berömde kirurgen professor C. G.
Santesson och hans maka Wilhelmina von Diiben. S. aflade t
dec. 1880 mogenhetsexamen vid nya elementarskolan i
Stockholm, medicinsk filosofisk examen i Uppsala 188.2,
medicinsk kandidatexamen vid karolinska institutet 1886
samt med. licentiatexamen därsammastädes i maj 1890.
Redan som medikofilare började S. specialstudier i
experi-mentel fysiologi under ledning af prof. R. Tigerstedt.
Efter att ha utgifvit en akademisk afhandling i nämda
vetenskap blef S. docent i fysiologi vid Karolinska institutet
hösten 1891, hvarefter han nära i1/2 år studerade
experi-mentel läkemedelslära, hufvudsakligen i Strassburg och.
Leipzig. Hemkommen, hösten 1893, förordnades S. till
lärare i läkemedelslära vid Uppsala akademi under 1 års
tid. Följande år uppehöll han motsvarande lärareplats vid
Karolinska institutet, hvarest han i juli 1895 utnämdes till
e. o. professor i samma ämne. Han har utom de nämda
skrifterna från trycket utgifvit en mängd vetenskapliga
uppsatser i in- och utländska medicinska tidskrifter samt ett
par förträffliga skrifter om tobak, dess bruk och missbruk.
Uppslaget till Santessons värksamhet i nykterhetsvänlig
riktning gafs däraf, att han på mititiv af Svenska läkarnes
nykterhetsförening åtog sig att jämte professorerna
Almquist, Widmark och Wallis hålla föredrag i Svenska
läkaresällskapet om alkoholen och dess värkningar. Sedan har
S. hållit en del föredrag i samma ämne, bl. a. vid
nykterhetskurser i hufvudstaden.
Af de ofvannämda skrifterna i alkoholfrågan har en,
nämligen »Alkoholens fysiologiska värkningar särskildt med
hänsyn till frågan om måttligt alkoholbruk», intagits i den
bekanta skriftserien »I vår tids lifsfrågor», 1903. En
annan bär titeln »Kort framställning af alkoholens värkningar
och betydelse» (Sthlm 1904), och en tredje, »Några tankar
och önskemål i alkokolfrågan», är intagen i Sv. Sällsk. f.
n. o. g. skriftserie 1904. Såväl i de båda förstnämda
som uti en i »Mimer» i början af detta år (1905) införd
uppsats i alkoholfrågan har prof. S. framhållit, att genom
noggranna och talrika vetenskapliga experiment ådagalagts, att
alkohol har näringsvärde, då den nämligen genom att
förbrinna i kroppen sparar kolhydrat, fett och ägghvita ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
