Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louise Woods-Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fru B. var jämväl den återupplifvade föreningens ordförande
men afgick i början af 1903 på grund af sjuklighet från
denna befattning. Om sig själf har hon lämnat oss
följande korta meddelande:
»Jag är född i Princeton, N. J., i Förenta Staterna,
den 21 aug. 1852. Uppvuxen i ett absolutistiskt hem gifte
jag mig 1876 med Ernst Beckman. Vi bestämde oss för
att aldrig bjuda någon alkoholhaltig dryck i vårt hem, och
intill denna dag har ej häller någon berusad dryck
förekommit där. Vi ha försökt väcka hänförelse för
nykterhetssaken hos våra barn med den påföljd, att alla sju äro
absolutister, flera af dem värksamma sådana.
Mitt arbete för nykterhetssaken utom hemmet, har
varit i Hvita Bandet. — — — Mitt arbete har varit ringa
där det varit skildt från min mans. Jag har deltagit och
hjälpt honom i hans nykterhetsarbete ifrån vår ungdom
intill nu, när vi ha grånat i striden.» —
Det är sålunda icke blott i värksamheten utåt fru B.
deltagit, utan hon har äfven utfört en säkert icke mindre
betydelsefull mission såsom maka, mor och värdinna i ett
hem, där under 30 års tid icke en enda droppe sprit
serverats. För tjugu, trettio år sedan var det ej många hem,
där icke spritdrycker i någon form bjödos. Det goda
exempel, makarne B. redan gifvit i sitt angenäma, gästfria
hem, har säkert haft sin stora missionerande betydelse.
Fru Beckman har liksom sin man visat stort inträsse
för alla humanitära tidsfrågor. Utom nykterhetsfrågan har
hon sålunda särskildt inträsserat sig för rösträttsfrågan,
samt tjänarinne- och barnuppfostringsfrågorna. I
tjänarinnefrågan har hon skrifvit åtskilliga uppsatser. Sina tankar i
barnuppfostringsfrågan har hon nedskrifvit i en förträfflig
liten skrift betitlad »Hemlifvet med barnen» (Stockholm
1901), hvilken präglas af ädel känsla och vittnar om fin
psykologisk blick. Den ger vid handen, att man här har
att göra med en varmhjärtad och nobel personlighet, som
trängt till djupet af det ämne hon behandlar.
Toge alla Sverges mödrar sin uppgift så som fru
Beckman, skulle vårt land snart vara befriadt från
rusdryckernas tyranni. Den som uppfostrar sina barn till
entusiaster för nykterhetssaken utför en gärning af största
betydelse för fosterland och framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
