Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 11. 1ste Juni - Brev fra Stockholm (af Anna Wahlenberg, gift Kjerman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställde den likväl såsom ett ideal, dit vi endast så småningom
kunna närma oss, emedan vårt nuvarande undervisningssystem är bygdt
på så från det amerikanska skilda grunder, att en genomgripande
omorganisation vore nödvändig innan någon samundervisning i stats
skolorna kunde ifrågakomma. Dock ansåg han, att man på enskild
väg kunde göra mycket för att väcka intresset och införlifva begrep
pet om samskolornas fördelar hos nationen. Man borde ide privata
skolorna så vidt möjligt var, söka införa samundervisningen, och der
igenom utöfva tryck först på allmänna meningen och sedan på riks
dag och regering.
Att man redan gjort sådana privata försök, påpekades af ett par
talare. Vi ega åtskilliga lägre, enskilda skolar, der gossar och flickor
undervisas tillsammans. Men de kunna icke gerna anses genomföra
principen om samunclervisningen, ty dels skötes undervisningen endast
af fruntimmer, dels är det just samarbetets fortsättande in i den
vuxna åldern, som skulla utveckla systemets nytta.
Frøken Ellen Key redogjorde för samskolorna i Finland, hvilka
tillkommit på enskildt initiativ genom sammanskott af intresserade
föräldrar. Den förste öppnades i Helsingfors 1883 och tillströmningen
ttll denna skola, hvars undervisningsmål är mogenhetsexamen har varit
särdeles stor. Dessutom finnes der en finsk och flere alldeles private
svenska samskolor,- som alla äro mycket besökta, oaktadt Helsingfors
har talrika andra läroverk, hvilket bevisar att anslutningen till sam
undervisningen är stor i Finland. Fröken Key var icke af den åsigten
som en föregående talare yttrat, att statens allmänna läroverk borde
öppnas för flickor. Det skulle endast vara att drifva in dem på goss
uppfostran, hvilket i alla hänseenden vore förderfligt. Hon framlade i
stället ett program för samundervisning, som publiken tycktes finna
særdeles tilltalande. För det första yrkade hon att fullständig val
frihet borde råda i afseende på valet af undervisningsämnen. Och
undervisningen i vissa ämnen borde lämpas efter den ålder, då barnet
vore mest mottagligt för dens inhemtande, likasom efter en viss års
tid, då ämnet, såsom fallet är med naturhistoria om våren och hösten,
bäst egnar sig för undervisning. Skolkurserna borde afslutas tidigt
vid en 13 å 14 års ålder, hvarefter barnet antingen kunde utgå i det
praktiska lifvet eller öfvergå till tillämpningsskolor efter amerikanskt
mönster. I det senare fallet borde dock flickorna åtnjuta en hvilotid
på ett par år. Hvad som var största svårigheten och vigten var att
finna lämpliga föreståndare och föreståndarinnor. Idealet för en skol
styrelse bestod enligt talarinnans åsigt af en framstående manlig pæ
dagog, gift med en framstående kvinlig.
Hela detta talrikt besökta möte gjorde ett lifligt intryck. Den
ifriga diskussionen följdes med spänd uppmärksamhet af den stora
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
