Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 6. 15de marts - Om qvinnornas inflytande på historiens gång (af F. G. Palmén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
således i hvarje fall förklaras underlägsna; de fås oskyldiga till sty
relsens duglighet, skyldiga till dess oduglighet, det må sedan vara man
eller qvinna, som till namnet är den styrande. Det lönar sig natur
ligtvis icke att taga en sådan förklaring i närmare skärskådande, om
den ens är ämnad att vara annat än ett skämt.
Utan att denna gång bedömma, om qvinnornas inverkan gjort
mera gagn eller skada, vilja vi blott med några exempel belysa, huru
detsamma gjort sig gällande äfven under saadan tider, då man minst
skulle vänta det.
En af riddaretidens i ögonen fallande egendomligheter var, såsom
kändt, qvinnokönets tillbedjan; det vore således jemförelsevis lätt, att
med tillhjelp af exempel tagna från denna tids historia bevisa sannings
enligheten af vårt påstående. Men låtom oss betrakta folkslag, hos
hvilka riddaretiden alls icke fick inverka, utan hvilka tvertom hafva
lefvat under asiatiskt inflytande, och vi komma likvisst till samma
resultat. Det fordna Östromerska eller Byzantinska riket samt Ryss
land hafva varit Europas väktare mot øster; förhållandena inom
desamma hafva vanligen bildat sig enligt österländskt mönster. Äfven
qvinnornas ställning har fåt känna följderne deraf. Begreppet om qvin
nans underlägsenhet har i dessa länder varit mera inrotadt än i hela det
öfriga Europa. Och likväl hafva qvinnornas vilja emellanåt för långa
tider inverkat på de nämnda ländernas historia och ledt dens utveck
ling in på nya banor.
I Byzants eller Konstantinopel åtnjöt qvinnan icke ens i familje
lifvet den aktade ställning, som den fornromerska matronan, och vid
tillsättandet af regenter var vanligtvis krigsduglighet samt ett nära per
sonligt förhållande till krigshären det bestämmande momentet. Men
den häftigaste inre strid, som rasat inom Byzantinska riket en strid,
som varade århundraden, fick likväl sitt afgörande genom qvinnor och
ienlighet med deras vilja tvertemot insigtsfulla manliga regenters. Vi
åsyfta den kända striden om bilderdyrkan.
Leo Issauriern, den kraftfulle krigaren, som med framgang hade
afvärjt muhamedanska eröfrares första stora anfall emot Östromerska
riket, och hvilken dessutom med afseende å sin personliga karakter var
utrustad med särdeles stora gåfvor, begynte en strid mot ett missbruk,
hvilket om något var egnadt att hota religion och sedlighet. Folkets
omvändande till kristendomen hade skett alltför hastigt och brådstör
tadt; store skaror hade blifvit kristna på grund af kejsarligt maktspråk
eller för att ernå verldsliga fördelar, men hedendomens hela råhet,
sedernas förderf och vidskepelse förblefvo dolda under den nya trons
yttre täckmantel. Den osynlige allsmäktige Guden glömdes, under det
man tillbad synliga bilder. Detta kunde bevisas med otaliga exempel,
Den ene bortskrapade färg från någon i kyrkan hängande bild, för att
Nylænde, 15de marts 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
