Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 11. 1ste juni - Sociala rörelser bland Stockholms arbeterskor (Amalia Fahlstedt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ben inbjuden framstående person, man eller kvinna. Så har man dis
kuterat; „Mannens ställning till arbeterskornas organisation„Prostitu
tionen“, „Folkriksdagen“, „Nykterhetsfrågan“, m. m.
För att nu ge en mindre abstrakt färg åt min skildring skall jag
typiskt framställa några af dessa möten och några personligheter därifrån.
Jag går då något tillbaka närmare början af klubbens tillvaro. Det
är ett ordinarie möte, där aftonens fråga är, huruvida man vill taga
emot ett välvilligt anbud af en herre ur socialdemokratiska förbundet,
och som dessutom äfven är skolad i någon fackförening, att komma
och lära kvinnoklubbens fruntimmer att enligt konstens regler föra
klubban och få till stånd en votering. Klubbens tillfälliga ordförande
fru X. besitter visserligen tekniken, men har på grund af för mycket
göra å andra håll måst afsäga sig uppdraget. Det är emellertid hon,
som nu, med förbehållsrätt att få yttra sig, för klubban till frågans af
görande. En del ganska skarpa yttranden falla mot förslaget och bära
en lätt färgskiftning af gräl. Flvarför skall man icke visa männen, att
man kan hjälpa sig själf? Det här är tillkommet för att de där her
rarne skola få tillfälle att spionera och springa med skvaller m. m.
Ordförande lyssnar med sitt något spefulla leende. Den käcka sjö
manshatten sitter en smula på nacken og låter det mörka håret komma
litet ner i pannan. De stora ögonen spela, minspelet i det fina ansiktet
antyder att en del träffande svar ligga väntande på tungspetsen. Denna
kvinna, som möjligen ursprungligen utgått ur de arbetandes led, är
dock alls icke en grofarbeterska, och det röjer hela det förfinade vä
sendet. Men det ligger en viss parisisk barrikadton öfver henne, som
dock framträder med sådan grace, att om hon varit en Louise Michel,
denna i. dag ej skulle ha varit en fallen storhet. Den frygiska mössan
skulle klä henne förträffligt. Med stor färdighet upptar hon nu för
handlingarna och lämnar en del svaromål. Hon har en behaglig stämma
och kan föra ordet mycket korrekt. Hon kan också tillåta sig att en
smula själfsvåldigt gräla litet tillbaka, inledande sin sats med en något
flickaktig knyck och uttryck som „för resten skall jag säga er“; men
man stöter sig ej på det, ty det ligger esprit och grace öfver det hela.
Därtill förvånar hon mängden med sin fermitet att föra klubban och
visar kvinnorna fullt väl, att de ej äro inne i saken, utan allt för väl
behöfva antaga männens kamratlika förslag. Detta går också igenom
och den välvilliga herrn inträder redan samma kväll i sitt lärarkall.
Ingen väluppfostrad pedagog kunde taga sin uppgift på ett huma
nare och älskvärdare sätt än denne själfuppfostrade arbetare eller f. d.
arbetare. Några fingerade diskussioner om „bästa sättet att upplysa
salen“ och „bästa sättet att åstadkomma en hastig social omhvälfning“
ge läraren tillfälle att för församlingen förklara, hur „votering, proposi
tion, kontraproposition11 m. m. utageras. Folkhumorn eller snarare det
Nylænde, i ste juni 1894. 143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
