- Project Runeberg -  Nylænde : tidsskrift udgivet af Norsk kvindesagsforening / 11. aarg. 1897 /
310

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 23. 30te december - Kvindesagen i Sverige. Fredrika-Bremer-Förbundet (Gertrud Adelborg)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för familjen, på samma sätt erfordras så väl de kvinliga som de man
liga krafterna i samhällsarbetet, exempelvis på skolans och fattigvår
dens områden. Sträfvandet att ernå jämlikhet, icke likhet, med
männen, går därför såsom en röd tråd genom kvinnorörelsen i Sverige.
Vår tid är praktisk, och detta är väl i viss mån anledningen till
att kvinnofrågans utveckling i Sverige fått en så praktisk färg En
annan orsak härtill torde man kunna finna däri, att öfvertaligheten
inom kvinnokönet i Sverige är så stor. Mot 100 ogifta män i åldern
20—50 år svara vid pass 125 kvinnor i åldern 17—45 år (d. v. s. 4
män mot 5 kvinnor), den störste missproportion i detta afseende, som
iakttagits i Europa. Kvinnorna måste sålunda i vårt land mera än i
något annat i ekonomiskt afseende sörja för sig själfva. När man
därtill lägger, att ångan och maskinerna årtionde efter årtionde vunnit
allt mera herravälde och numera utföra största delen af det arbete, som
förr sköttes i hemmen af kvinnorna, ha naturligen en stor mängd af
dessa tvingats att utom hemmen söka sin verksamhet och sin bärg
ning. Säkerligen är denna kvinnorörelsens praktiska riktning äfven
beroende af att kvinnan redan långt innan kvinnorörelsen i egentlig
mening börjat i Sverige ägde en del af de rättigheter, för hvilkas er
nående sträfvan ännu pågår i de flesta andra europeiska länder. Så
t. ex. har svensk kvinna, om hon vant jordägare, ända sedan 1700-
talet ägt rätt att rösta vid prästval. Under samma förhållanden äger
hon sedan den tiden äfven kommunal rösträtt. Lagen af 1843, om
prästval, och den af 1862, hvarigenom kommunal rösträtt tillerkändes
henne, äro sålunda endast en utveckling af redan då bestående för
hållanden. Betydelsen af dessa gamla lagar var kanske, så länge
kvinnan endast ärfde half jordlott och då hon ännu var alldeles ovan
vid ett offentlfgt framträdande och, efter hvad det synes, endast röstade
medelst fullmakt, ej så stor. Men säkerligen är det forna tiders fria
författning vi hafva att tacka för att kvinnans kommunala rösträtt i
dess nuvarande utsträckning hos oss vunnits utan strid. Och att den
kommunala rösträtten gifvits kvinnan utan strid, det har gifvit sin färg
åt hela kvinnofrågan i vårt land.
Liksom denna stora landvinning å kvinnnofrågans område vanns
utan strid, utan den skarpa partibildning, som utmärker arbetet i kvinno
frågan i så många andra länder, så har ock sedermera det ena
lagförslaget efter det andra vunnit riksdagens gillande och blitvit lag,
innan det stora flertalet af kvinnor börjat känna behofvet af de rättig
heter, som sålunda gifvits dem.
Vi finna sålunda, att den svenska kvinnan vid början af 1860-talet
var i besittning af ganska stora kommunala rättigheter. De kraf, som
vid den tiden började framställas, gällde derför närmast rätten attt få
310 NYLæNDe, Iste deCbr. 1897.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 14 01:04:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nylaende/1897/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free