Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Borgå socken, några mil ännu längre österut och uppförde nära
utloppet af Borgå å en af tvänne väldiga jordvallar och grafvar
för-skansad borg, den största af dem alla, invid hvilken Borgå stad
småningom uppvuxit.
Om grundläggningen af Raseborg och de båda i Karis belägna
borgarna vet folksägnen på orten förmäla följande: För mycket långt
tillbaka kommo tre bröder af furstlig börd hit seglande på sina skepp.
De beslöto att slå sig ned här och uppbygde först Raseborg på en
holme i den här utfallande ån samt foro sedan uppför samma å längre
in i landet, tils de kommo till en stor sjö, som fordom betäkte de
vidsträkta slättmarkerna nedanför det branta Borg-bärget invid
Grabbacka; där bygdes en borg åt den andre brodern. Och slutligen
uppfördes på en holme i Svartån (eller Karis å) åt den tredje brodern
en borg, som de kallade Junkarsborg. För att ifrån sjön nedanför
Grabbacka kunna segla ända in i Svartån, som utfaller i nordvästlig
riktning därifrån, skola bröderne låtit gräfva en kanal eller djup
ränna mellan sjön och ån: spår däraf synas ännu. På 1830-talet
påstås lämningar af ett skepp hafva blifvit uppgräfda ur slätten
nedanför Borgbärget och där hafva, likasom i Sibbesborgbärget,
järnringar funnits inslagne. En mycket gammal man, som för nära 30
år sedan afled på Grabbacka och hvars förfäder i många ätteleder
varit där i trakten bosatte, visste att förtälja härom, äfvensom att
på Borgbärget sjöröfvare fordom haft sitt tillhåll. Likaledes omtalas
i Åbo -tidningar för 1785 af „en förtjänt och kunnig man i
Rase-borgs grannskap" att „en gammal sägen går i orten, det vid
Raseborg, som fordom varit ett vikinganäste, en stad benämd Snappertuna
skall varit belägen“, hvilket ytterligare bestyrkes såväl af ett i samma
tidning meddeladt vittnesbref dateradt 1627 den 12 Septembris af en
»uthgammal blinder man benembd Oluf Sigfridsson" som ock af de
lämningar af gamla grundvalar, som förefinnas å platsen (nuförtiden
en ovanligt bördig åker under kaplansbolet). På en karta öfver denna
egendom, upprättad år 1705, står: „här skall förr en stad, benämd Tuna,
varit belägen“. Och icke otroligt antyder redan själfva namnet
Snappertuna att vikingar („Snappareu, sjöröfvare) varit de förste inbyggarna
i orten, hvars vidlyftiga skärgård erbjudit dem ett säkert tillhåll.
Så otydliga och osammanhängande de hågkomster än äro, hvilka
i nu anförda sägner bevarats, öfverensstämma de dock alla däri, att
de nu i Nyland bosatte svenskarnes förfäder hitkommit sjöledes, att
de här uppfört åt sig fästen och borgar, hvarifrån de idkat sjöröfveri
(dragit i viking) samt att detta skett i en så aflägsen tid, att åar,
som till följd af landets höjning och andra orsaker nu äro helt
obetydliga, då varit segelbara långt in i landet, hvarest sjöar funnits, där
åker och ängsmark nu bjuda odlaren sina skördar. Att landet förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
