- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
7

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ser framtiden. Sfillan torde man väl finna någon, som icke vill „göra
rätt för sig“. Ordspråket säger ock:

Den som ej arbeta må
Han skall ej häller äta få.

nHo81 finnarne däremot är tiggaren långt ifrån föraktad eller
öfversedd (Runeberg), torde således icke med blödande hjärta göra sin
påhälsning i gårdarne, där han blir ^allestädes bemött som gäst och
icke som nådehjon".

„Föraktet för tiggeriet är en yttring af den starka hederskänsla,
som öfveralt ntgör ett af den svenska allmogens vackraste
karaktärsdrag. Denna hederskänsla yttrar sig stnndom i en något stor
känslighet för förolämpningar. Är man icke uppmärksam på sig själf,
kan man någon gång mot sin vilja förolämpa den svenske bonden.
Man bör icke använda tilltalsordet Ni, ifall man icke är gammal
bekant eller husbonde, ty det tages som öfversitteri att ej hedra honom
med hans titel: husbonden, värden, nämdemannen, rusthållaren el. dyl.
„Ni sitar i helviti o väntar på er“, blir stundom svaret på ett sådant
tilltal".

Den svenske allmogemannen i Nyland, ehuru glädtig och
sällskaplig, utmärker sig på sina kalas genom måtta i förtärandet af
brännvin och spirituösa. Har någon på bröllop eller vid andra glada
tillställningar tagit för mycket till bästa, blyges han att visa sig för
andra och aflägsnar sig. Våld mot annan man såsom dråp, mord, rån
och andra grofva brott, som oftast medelbart eller omedelbart äro
brännvinets sorgliga följder, förekomma ej ofta i det svenska Nylaud,
hvars allmoge i detta hänseende måhända står högst i landet.

I besittning af snabb uppfattningsförmåga och godt minne är
den svenske nylänningen lätt mottaglig för bildning och hyfsning.
Man träffar ock de nyländska allmogesönerne ofta som handlande i
städerna, som sjökaptener, ja till och med inne i landet som
förvaltare, inspektörer, skutskeppare m. m. Medveten om att det är lätt
för honom att öfvergå från bondeståndet till herremannaklassen,
sjunger han därom i en af sina ringlekar:

Grå rocken å, blå rocken på,

Bondeson i fjol,

Sjömatros i år,

Nästa år så blir jag herre.

På senare tider ha ock flere begynt söka sig in på den lärda och
ämbetsmannabanan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free