Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämte andra härmed jämlöpande isar till underlag för det yttre taket,
„vatutatji“, hvilket än göres jämt sluttande än afdelas i tvänne skilda
plan och d& kallas brutet. Yttre taket består vanligen af bräden med
näfverunderlag, men omväxlar än med torf — än med taktegel.
Under senare tider hafva pärttak mycket kommit i bruk. Mellantaket
skiljer själfva rummet från vinden och hvilar likaledes på bjälkar
(= „taksparrartt, „ takåsar") inhuggna uti väggen. De äro dels bilade,
dels icke och löpa tvärs öfver stugan; någongång bilda äfven de,
sålunda att de midtersta äro lagda i högre plan än sidosparrarna, ett
brutet mellantak.
Husets inredning gifver vanligen vid handen den största enkelhet.
Utmed gafvelväggen löper en väldig, alnsbred, fast plankbänk, som
vanligen fortsättes af en annan dylik ned mot dörren. I hörnet, där
bänkarne förenas, står framför gafvelbänken ett tungt bord liksom
bänkarne ofta förfärdigadt äf furu, men ändock hällre af aspvirke,
emedan detta träslag väl skuradt och fäjadt visar den klaraste hvita
färg. I förra fallet åter låter man vanligen rödmåla bord och bänkar.
Långs bordets åt dörren vättande långsida står den med bordet
jäm-långa lösbänken. Uppe i det andra gafvelhörnet står i det
patriar-kaliskt enkla hemmet värdsfolkets sparrlakanomgifna säng. Denna
säng är ofta — än vid hufvudgärdet, än vid fotänden — försedd med
ett litet skåp, hvari husbonden förvarar sina penningar och
värdepapper, på det de under natten skola vara under hans möjligen beböfliga
hägn. Dubbelsängar, den ena ofvanom den andra, äro mera sällsynta
i Nyland. De äro ock föga tilltalande för ögat och dessutom mycket
obekväma, emedan stege måste begagnas af den, som vill komma upp
till den öfre, den s. k. „tralln“.
Nere närmare dörren stå två eller flere sängar.
Den bordet korsvis motsatta vrån (= „knutn“) intages åter af
en stor ugnsspis (= „ypikorstäinu) med en utskjutande spiskåpa,
uppburen af nstondarn", som har sin stödjepunkt i skorstensflisan,
hvil-ken ofta af kvinnor och barn begagnas såsom bord. Spisen är så vid
att eldskenet i det närmaste kan famna hela stugan. Spiskåpan är
omgifven af en „krans“, på hvilken bvarjehanda saker s.s. tändstickor,
saltkar, tvål m. m. hafva sin plats. Utmed väggarne i den rymliga
bostaden stå för öfrigt enkla skåp och skåp med tallrikshyllor,
äfven-som en hundraårig i ett väldigt träskåp infattad tidmätare, på hvars
tafla ordet „Mora“ talar om dess härkomst från Dalarne. I fönstren
blomma i näfveraskar och gröna buteljbottnar balsaminer, »Kristi
bloddroppsträn“, myrten och lager.
Uti taket äro anbragta ställningar i och för torkning af bröd,
garn o. d., hvilka ställningar kallas „jällartt.
Brödgällan består af tvänne lätta spiror hvilande på järnkrokar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
