- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
14

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fodret här förvaras uppe på vinden (= „8talls8kullana). I
ladugårdsbyggnaden hålles äfven hö och halm uppe på vinden (= nföussktillana).
Fåren inhägnas stundom uti fähuset i kättar eller mindre
afstängnin-gar. Stundom dock i ett rum eller en liten byggnad skildt för sig
(= ^fårföusa"). „Svinstfon“ uppföres hälst skildt för sig.

Vid dessa byggnaders uppförande skall man iakttaga, att dörren
icke placeras mot norr; ty ,nördanu är icke blott kall, utan med denna
vind blåser „6trfv8amhäitu och alt möjligt ondt i såväl stall som fähus,
säger allmogemannen.

Bland byggnaderna, som höra under ett hemman eller ett torp,
skall man äfven alltid finna en badstuga (=„basto“) som gärna får
sin plats i närheten af brunnen, af ån, träsket eller sjön, dock alltid
så nära som möjligt till boningsstugan.

Till badstugans inredning hör lafven (= „maltlavanu), ett golf,
som på halfva badstugans höjd och till en tredjedel af dess bredd
sträcker sig långsmed ena, vanligen den ugnen motsatta väggen. Denna
lafve är i främsta rummet afsedd för mältning, men äfven för att ligga
på under badningen. Tillika uppföres dock en skild mindre „badlava“,
som på samma gång utgör uppgång eller trappa till „maltlavanu. I
mindre badstugor saknas själffallet denna helt och hållet.

Sist och slutligen komma vi till ribyggnaden, som är belägen
längst borta från bostaden. Utom „rian“, hvari säden torkas, finnes
under samma tak logen (=„löanu) och halmladan.

Uti rian upplägges säden att torka på för detta ändamål anbragta
stänger eller spiror (= „parsor„) samt nedtages sedan, „8låe i väggen"
och införes så uti logen för att nttröskas medels slagan („8lagantt
eller „stjinkonu). Tröskningen försiggår alltid i bestämd takt. Halmen
transporteras sedan till halmladan, lämnande sålunda utrymme för
sädens rengörning, hvilket sker medels kastskofvel („kastskölu) och
dryfta („dryfto“), numera äfven mycket med kastmaskiner,
förfärdigade af byns egen smed.

I allmänhet har nylänningen liksom allmogen öfverhufvudtaget
svagheten att vilja bygga för små uthus. Häremot anmärker
allmogemannen och det med rätta, att enhvar bygger efter råd och lägenhet.
Att detta dock sker till förspillande af arbetskrafter och till men för
skogen behöfver knapt tilläggas. Uthusbyggnad radas sålunda under
årens lopp vägg i vägg med uthusbyggnad, ehuru de gärna kunnat
förenas till ett helt, då hvarje rum kostat icke 4 utan 3, någon gång
blott 2 väggar. Detta jämte för låg stenfot, som påskyndar röta,
vållar mångfaldig åtgång på virke ntöfver det värkliga behofvet.

Det vanligaste sättet, hvarpå en byggnad uppföres, är kändt
under namn af nutknut“ och består däri, att stockarne medels
inhugg-ningar läggas på hvarandra sålunda, att de hvarandra motsatta infäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free