- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
33

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Här sparas lika litet som på fastalandet på krafter och skosulor.
En tretton, fjorton kadriljer på natten, „de e just lågomt“. Hela
natten saluteras flitigt, och när „stugan blir för trång“, svänger man om
i gröngräset.

Denna tafla företer ett brokigt virrvarr af idel glädje och
hjärtlig uppsluppenhet. Det är ock värkliga fröjdestunder för skärgårdens
hjärtliga och gladlynta människor.

För öfrigt tillgår det som vid bröllop på fastalandet. En och
annan gång håller i stället för prästen en fyndig och talför gubbe1
talet till de unga. Han påminner dem då bland annat om att det icke
alla tider i lifvet blåser unnanförlig vind, utan om Han därofvan, som
makten hafver, skickar en stark motvind, så är det bäst att refva med
tålamod och öfverseende för hvarandra och kryssa mellan skären, tils
vår Herre åter låter det vackra och fridsens sol lysa. Han slutar
vanligen med den önskan, att det unga paret snart skall behöfva präst igen.

Härmed afsluta vi vår skildring af bröllopet och komma nu till
dopet och därmed sammanhängande seder och bruk.

4. Barnets födelse oeh dop.

Barnet bereder ännu hvilande i moderns sköte henne många
bekymmer. Hon måste nämligen nnder hela hafvandeskapet akta sig
för att komma vid något, som kan vara otjänligt för barnets
utveckling. Liksom hon å ena sidan söker stäfja sin nyfikenhet och afhålla
sig från att begapa saker och ting, som kunde menligt invärka på
fostret, så måste hon å andra sidan hafva akt uppå, att hon icke
vidrör eller äter något, som är skadligt. Hennes dietetiska regler liksom
äfven hennes öfriga funderingar äro ofta nog sällsamma. Den
haf-vande får sålunda icke äta harkött; ty då händer det lätt, att barnet
blir „haranmnnaa. Fågelkött eller ägg åter skaffa den blifvande
världsborgaren fräknar. Ingen må vidröra en kvinna under hafvandeskapet
i ansiktet, ty detta lämnar genast märken efter sig uppå fostret.
Uppstår en eldsvåda må den blifvande modern icke se åt elden till, ty
faller skenet henne i ansiktet, så blifver barnets ansikte delvis eller
helt och hållet belagdt med en högröd färg.

Genast vid sitt framträdande i världen blifver barnet föremål för
lifliga omsorger, som gälla icke barnets vård och skötsel allenast, utan
fastmer dess trifsamhet och lycka, som man tror sig kunna bereda

1 Jmf. Skildringar nr nyländska skärgården af Otto Höijer sid. 130.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free