- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
50

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellan jul och nyår förrättas icke jast något mera betydande arbete.
Julhögtiden är lättingarnes »förlofvade tid“.

Med nyårsnatten och nyårsdagen äro några tydor förenade.

I Näsby i Strömfors socken ritar man med krita ett i en cirkel
inristadt kors öfver stall- och fähusdörren nyårsmorgonen. Ringen
är ungefär tre tum i genomskärning. Tecknets betydelse obekant

Blåser det häftigt under nyårsnatten, skola många
»högtupp-satta“ män i landet dö under årets lopp.

Bära träna mycket snö och är det töcknigt, blir det följande året
sjukligt och bärrikt.

Snöar det nyårsdagen på morgonen, kommer under året
företrädesvis barn att dö; snöar det middagstiden, dö företrädesvis
människor i blomman af sin ålder; snöar det på aftonen dö åter gamla
personer.

Räknar jäntan från nyårsdagens början alla hvita hästar hon
får se, skall mannen, som åker med den hundrade i ordningen, bli
hennes fastman.

Julens glada dagar äro många om ock korta. Visserligen börjar
man sina arbeten redan omedelbart efter nyåret; dock vilja de icke
rätt taga fart, förrän julen är slut (= »uttjord"); detta inträffar först
Knutsdagen (= »tjugundåin"). »Tjugundå Kmit tjor jiilan uta, säger
ett allmänt gängse talesätt och nu börjas »uksvikuna, när man
träg-gar Al i ta o strapséra som äin uksaa.

Nu vidtager nämligen åter en tid af arbete och möda, och
da-garne mellan Jul och Fastan svinna ånyo hän under värksamhet och
äflan. Mellan dessa högtider inträffa dock flere bemärkelsedagar eller
s. k. »halvhelidagar“ och skola vi till en början egna dem vår
uppmärksamhet.

Kyndelsmässodagen (= »tjyndars- eller kvindarsmässdåin*) möter
oss främst i början af februari.

Är det då kallt eller riklig nederbörd, så blir det godt år; är
det blida, regnar det i skördetiden enligt följande regel:
»kvindars-mäss-blido e sördekvinnans kvfloa.

„Siffara eller »Siffrisdåina, som infaller den 15 februari är
närmast följande bemärkelsedag. Äfven denna dag ger man akt på
väderleken, ty gammalt folk säger: „Får hanin.up Siffrisdåin drikk ur
takdruppd, so får uksn Mariedåin (drikk) ur rinnanbättjina.
»Marfe-dåina eller Marie-bebådelsedag inträffar den 25 mars.

Många egendomliga bruk, som förbundit sig med fastan, hafva
länge bibehållit sig här och där i landsorten, ofta nog utöfvade mera
på skämt än på allvar. Så talar man om, huru en omtänksam
husmoder bör stiga tidigt upp, binda en liten riskvast och »basa bånana,
innan de ännu hunnit lämna sängen, på det de må blifva snälla och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free