Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par dagar efter fastlagstisdagen hafva vi nmatismä88u.
»Matta me sitt lågga sägg, lukkar barnan utom väggu, säger
ordspråket och detta ordspråk gör vanligen skäl för sig. Nätterna
äro visserligen ännu kalla; himlen hvälfver sig ofta hög och stjärnorna
tindra skälfvande, men dagarne äro soliga och bländande ljusa. Snön
begynner småningom smälta från taken och blir i långa tappar
nedhängande på södra sidan af byggnaderna, en påtaglig bild af »Matte
med sitt långa skägg“. Framför ri- eller ladadörren samlas barnen
med fötter röda som gåsens under de soliga middagsstunderna.
Vintern och sommaren begynna redan sin kamp om väldet. Man lefver
ännu i ovisshet, visserligen icke om hvem som skall segra, utan när
vinterns välde skall lykta. Det kännes därför frestande att söka skapa
sig ett slags säkerhet. Förståndigt folk vill tro, att en kort vinter
bebådas, om under dagens lopp ingen nederbörd faller; faller det
däremot snö, om ock ej mera än att ett halmstrå täckes till sin halfva
tjocklek, bebådar detta, att lika mycket snö ännu måste falla under
vinterns lopp som det fallit härtils.
Ett annat ordspråk liknande det ofvannämda, lyder: »Matta
täk-kar o Matta väkkaru. Den förra delen af versen har afseende på
Mat-teidagen (mot slutet af september). Höstdagjämningen inträffar denna
tid och vintern begynner sin kamp med sommaren, ehuru det töfvar
länge, innan den kommer till väldet och med sin hvita slöja täcker
jorden. Huru »Mattiu åter om våren väcker, hafva vi redan ofvan sett.
»Matismäss", säger skärgårdsbon, »uppstår alltid en remna i
Finska viken — isen gör då första början med att sätta sig i rörelse.
„Mariedåinu eller »Gåmbal Marie“, som infaller den 25 mars, hafva
vi redan ofvanföre omtalat. Mariedagen gör man följande
väderleks-iakttagelse: Så mycket snö som det under Mariedagen finnes uppå
taken, så mycket skall det under »Valborsmässu ännu ligga kvar uppå
marken; fryser det under »Gåmbal-Marie-natten" (natten mot »gåmbal
Marieu) blifver det nattfrost under de följande fyratio nätterna.
Från Marie-bebådelsedag hafva vi ej långt kvar till påsken.
»Påsken denna betydelsefulla högtid, har äfven i allmogelifvets
seder gifvit anledning till mången egendomlighet, dock äfven denna
alt mer försvinnande för den nya tidens bildningsarbete.
Liksom julen är äfven påsken en glädjens högtid, firad af
kristenheten till minne af den stora tilldragelse inom återlösningsvärket,
då ljus och sanning segrade, mörkrets och dödens makter blefvo slagna.
— Denna fröjd, som under påsken lifvar sinnena, är därför mera en
sådan segerfröjd, hvilken jublar i glädjetoner, då stridens lyckliga
utgång blifvit viss. Äfven naturen bär här i norden under påskens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
