Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eke eller varsnas, ty däraf kan man sedan slata till händelser under
den kommande tiden, till lycka eller olycka, död eller lif, mord eller
brand under det kommande året. Med dessa i vidskeplig tro sålunda
lyssnande företager sig ofta någon mera fördomsfri ungdom att drifva
gäck genom att i grannskapet frambringa allehanda besynnerliga
läten, som sedan blifva föremål för de vidskepliges djupa funderingar.
Äfven natten mot fastlagstisdagen samt påsknatten förehafves här och
där en sådan vaka. Under påskaftonen förnimmes från skymningen
in på natten i en del trakter ett väldigt skjutande med bössor och
nickhakar, hvarmed man anser sig kunna bortdrifva och från sitt hos och
och hem aflägsna de fruktade trollen och gastarne, som ju denna
mär-kelsenatt skola vara synnerligen talrikt på benen. Trollpackorna eller
häxorna, som redan skärtorsdagen genom att smörja sig ur sina
smör-jehorn rustat sig till afresa, företaga nu sin bekanta ridt till Blåkulla
på ugnskva8tar (= „sviptiru), hvarvid de föra sin skatt af ull och hår
till hin. Sitter man då på ett tre gånger flyttadt tak, utan att tala
till någon människa, så får man se dem komma ridande i luften.
Korstecken, som på denna kväll anbringas ofvan dörren till stall och
ladugård, gälla som skydd mot ovänners onda uppsåt och de besök,
som af dem pläga företagas i de nämda husen för att beskatta
kreaturen på hår, tagel eller ull, hvilket sedan skulle kunna användas till
nästans skada eller gagn, alt efter förhållandet grannarne emellan. I
Liljendals kapell under Pärnå skall man hafva plägat under
påskaftonen rida på en „svipau uti stall och ladugårdar, hvarigenom trefnad
och välmåga skulle beredas hästar och hornboskap under den
stundande sommaren.tt
Vill en jänta se sin tillkommande, får hon det om påsknatten,
ifall hon iakttager följande: Hon bör sopa sitt rum baklänges eller
gå baklänges nedför trappan. Är detta väl undangjordt, skall hon
sätta sig naken framför en spegel med två ljus framför. Dessa två
ljus utvidga sig då i spegeln till en ljusallé, i hvilken hennes
blif-vande man ej skall dröja att visa sig.
Då emellertid som sagdt den tron råder hos de vidskeplige, att
hin onde erhåller den natten sin skatt af hår och ull, uppsamlar
äfven människan noga håret vid förefallande klippningar, och iakttaga
i synnerhet kvinnorna stor försiktighet vid hårkamningen, på det att
hin ej må få något hår af dem. — Skatan anses, förutom häxorna,
vara skattuppbäraren och den, som hemför skatten till ort och ställe.
Som skatorna äro i Blåkulla samtidigt som trollkäringarna, får man
från långfredagen till påskdagen ej se någon skata.
Sagor om Blåkulla-färder, se Nyland, Tom H, nrr 72, 141 o. 349.
»Påskmorgonen 1 har ock haft sin särskilda betydelse. Då Iju-
1 Alb. ntg. af Nyl. IX. H:fors 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
