Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sets glada segerhögtid nu begynner, anses till och med morgonsolen
deltaga i den allmänna glädjen samt dansa af idel fröjd. I
skärgården, där äggfångsten nr sjöfåglarnas bon mångenstädes utgör en
viktig förvärfskälla, fästes med afseende på den kommande sommarens
äggplockning stor vikt äfven vid påskmorgonen. Då man lämnar sitt
hviloläger denna morgon, bör man icke med blottad fot röra golfvet,
utan skola strumpor och skor omedelbarligen påtagas, hvarefter
förden genast ställes till ladugården, där sedan vissa hemliga konster
förehafvas. Har detta nu riktigt iakttagits, kan skärgårdsbon vara
viss om en god fångst af ägg under den stundande varmare årstiden."
„I Torsby1 (Pärnå) bodde förr ett bondfolk, som alltid hade otur
med sina kreatur. En påskmorgon gick värdinnan för att skölja fisk
vid en källa, belägen vid foten af ett bärg. När hon återvände hem,
fick hon se grannens hustru, som allmänt ansågs för en häxa och
kallades „Jorfs Maja“, hoppa mellan fähuset och stallet, under det hon
slog sig med en „tvaga“ mellan benen. Bondhustrun blef däröfver
mycket förundrad och berättade för mannen Majas beteende. Då sade
mannen: „hej, ta må vita en hon trolla!u Och denna hans förmodan
bekräftade sig snart, ty dagen därpå drack grannens ko så att hon
sprack, hästen skenade och föll i ett utfallsdike, där han bröt ryggen
af sig, men svinet föll i brunnen och drunknade. Bonden och hans
hustru däremot fingo stor lycka med sina kreatur. Men se det skedde
nu alt därför att bondhustrun kom att få se Majas trolleri, som
därigenom vändes henne själf till skadau.
„Hvad2 maten under påsken beträffar, så brukas här, liksom
annorstädes en egen anrättning, den i vårt land på många orter såväl
bekanta söta memman eller som den också kallas „prippa“, och
påminner denna sötebrödsanrättning, som visserligen mera liknar gröt,
om israeliternas plägsed att utmärka påsken genom att under sju
dagar äta endast osyradt bröd. Spisandet af denna rätt begynner
vanligen om långfredagen, då en hvar af gårdens folk erhåller sin portion
instufvad i en näfverrifva. Memman förtäres sedan så länge det till
påsken lagade partiet räcker.
Det vid påsktiden ofta redan milda vårvädret tillåter ungdomen
att samlas till lekar och gamman ute i det fria. Då emellertid den
af smältande drifvor ofta uppblötta marken ännu här och där är
mindre lämplig att „taga sig en svängu uppå, samlas man vanligen i någon
tomstående „fålla“, hvilken genom utströdt finhackadt granris och på
annat vis uppstädad har blifvit en synnerligen passande lek- och
förlustelseplats, isynnerhet som många af dessa nöjen dock äro af en
1 Album utg. af Nylänningar, IV.
* Album utg. af Nylänningar, IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
