- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
59

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

midsommar. Man tillbringar aftonen på gungbacken, där någongång
en majstång reses, omkring hvilken gossar och flickor sedan svänga
om i liflig dans eller trefliga ringlekar. Springlekar såsom „sista
paret ut“ äro äfven mycket vanliga. Emellanåt afbryter man leken för
att gå på gungan.

Nästan i hvarje by finnes en gunga, i de större byarna två och
ännu flera. Likaså finnes nere i skären, någongång till och med
invid en enstaka fiskarkoja en dylik. Gungorna förfärdigas oftast af
byns unga gossar gemensamt under någon vacker sommarnatt.
Någongång händer det ock, att man gifver i uppdrag åt en slöjdkunnig
person att helt och hållet förfärdiga gungan mot en viss
öfverenskom-men ersättning i pengar, hvilka för ändamålet uppbäras af någon
bland gossarne själfva.

Det har ofta sina svårigheter att anskaffa plats för gungan, ty „he
blir äitt tokot äitt vaesend, en man int får nattröu, mena gubbarne.

Eldar (= Juhanniäildartt) tändas uppe på höjderna och, där
vatten finnes i närheten af byn, ute på någon klippö eller ock på insjöns,
vikens eller älfvens spegelblanka yta. I sistnämda fall användes
vanligen en tjärtunna, som påtändes och lämnas att förbrinna, sakta förd
af nattens fläktar mot någon grönskande strand eller ut till hafs.

Högt ljuda sångerna från gungbacken, stundom öfverröstade af
saluter, som tyda på att glädjen är stor och mänskligheten feststämd,
medan naturen liksom njuter af friden och hvilan den tid himlens
drottning dragit sig undan inom sin borg. Mest bullrande är dock
glädjen ute i skärgården. Talrika roddbåtar plöja i rask fart
hafs-ytan. Har man vind, ila segelbåtar fram på fjärdarne; någon gång
kan man till och med få se en jakt vara ute för att »sigla grannlåtaru.

Då solen åter träder fram, hälsas hon med glädje- och hurrarop
af den väntande ungdomen, som härefter börjar skingra sig för att
njuta af sömnen och samla krafter till den dag som redan randats.

I Pyttis brännas kokkoeldar, förutom midsommaraftonen, äfven
pingstaftonen; i Mörskom äfven valborgsmässaftonen.

Hvilan blifver dock icke lång, ty några finnas alltid, som sätta
en ära uti att vaka hela dygnet om och som, för att icke finna tiden
dödande tråkig, nog se till, att kamraterne icke få sofva bort sin dag,
utan måste upp redan före frukosttimmen.

Maten utdelas denna dag alltid portionsvis sålunda, att till
frukost lämnas en jästbrödskaka (= „grannkaku“) ost och smör, till
middag åter en filbunke, då aftonvarden däremot består af varm mat,
antingen och vanligast grynvälling eller ock af någonting annat varmt.

Liksom med alla större högtidsdagar äro äfven med
midsommarnatten hvarjehanda vidskepliga tydor och handlingar förbundna. Ar
midsommarnatten blåsig, blifver det knapt om bär, isynnerhet blåbär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free