- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
63

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äfven med sig, emedan det alltid är „fröjdefullt o nöjsamt" att ha
ungdomen med.

En annan anrättning, som tillagas denna dag är „döjdrövor“ och
»döjdislantor" d. ä. rofvor och kålrötter (= „lantor som döjdas") d. v.
s. kokas mjuka och så länge, tils vattnet afdunstat, hvarigenom den
i nämda rotfrukter befintliga sockermassan mera framträder och gör
sig gällande.

Följande månads bemärkelsedag åter blifver Allhälgonadagen
(= „allhälgon-“ eller »hälgomässdåin"), som äger sin främsta betydelse
däri, att den är tjänarnes flyttningsdag. Den har visserligen ägt en
större betydelse under ett tidigare skifte, men är numera blifven i det
närmaste lik en vanlig hvardag (= „kvardå“).

Ett och annat bruk står dock kvar från förra tider. Så utforskar
man under allhälgonafton (aftonen före „allhälgonadåinu) sitt framtida
öde genom smältning af tenn. Man nedhäller det smälta tennet uti
vatten, i det man nämner namnet på den person smältningen gäller
och låter sedan fantasin fritt spela vid tolkningen af de höjningar
och fördjupningar, matta och glänsande partier, runda eller kantiga
och utskjutande spetsiga bildningar m. m. på den tennmassa man
uppfiskat. Men man icke blott betraktar tennet i de olika former det
framträder i, utan man söker äfven af den skugga det bildar draga
slutsatser, och förespår man sålunda bröllop, barnsöl, begrafning,
rikedom och fattigdom, altefter som man förmodar, att det skall „8tälla
8ig“ under årets lopp, ehuru man för formens skull låter tennet vara
„8påkål“. Vid denna „fabel“ uppenbarar sig tron på „tontn“, ty
den första smältningen göres för hans räkning.

Den ofvanbeBkrifna lycksmältningen värkställes i Helsinge och
Pyttis på nyårsaftonen. "

Af de olika former tennet antager, tolkas sedan husets lycka eller
olycka under det stundande året.

Under allhälgonnatten tror man åter att andar eller drakar, som
bevara gömda skatter, söka sig upp till jordytan, där de genom
brinnande eldar gifva tillkänna, hvarest skatterna äro gömda.

De härpå följande bemärkelsedagarne Katarina, Anna och
Anders äro af ringa betydelse och gälla endast väderleken enligt
följande regel: Regnar det eller är det blidt Katarine-dagen, så blifver
Andersdagen kall och tvärtom. „Kajsa slaskar o Anders braskar.“

Annadagen nämnes endast för att påminna om Julens annalkande
enligt rimmet: „Anna min fru, fjorton dar för jnl“. Vi hafva sålunda
åter hannit fram till den högtid, hvarifrån vi utgingo och afsluta
härmed vår teckning af allmogen i hälg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free