- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
75

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

d) Sånings- ooh. skördetiden.

Vända vi oss till allmogemannens alldagliga värf, är det måhända
skäl att börja med jordbruket s&som varande landets och äfven till
större delen de svenske nylänningarnes modernäring. Såväl i västra
som i östra Nyland sköter allmogen med mycken flit sitt jordbruk,
bvari den mäter sig med, om icke står öfver befolkningen i Finlands
öfriga landskap. Västra och mellersta Nyland har i allmänhet
bördigare jord. I östra Nylands kustsocknar gifver säden blott 4:e, 5:e
å 6:e kornet. På senare tider har en och annan allmogeman på några
orter genom förbättrade jordbruksmetoder så uppdrifvit sitt jordbruk,
att han af sin jord kan vinna 7:e å 8:e kornet, då hans förfäder blott
erhållit 5:e—6:e kornet. Jordbruket har dock ända till senare tid
varit tämligen primitivt. Det s. k. tvåskiftet är det vanliga. Den odlade
jorden skiftas nämligen i tvänne lika stora lotter: gärdet och trädet.
Gärdet är för året under brukning; trädet åter är upplåtet till bete,
bvarunder jorden dessutom anses få behörig hvila och samla krafter
för att under det följande året åter kunna gifva en god afkastning.

Men vi låta föra oss för långt från ämnet! Låtom oss följa en
gammaldags landtman på hans såningsfärd, emedan detta arbete
gifver upphof och början till flere andra.

Bågsådden är den förnämsta och bör försiggå mellan Vårfrudag
och Bärtilmäss. Arterna skola sås, då Bkukku“ ropar första gången.

Innan landtmannen kastar säden i jorden, söker han först
öfver-tyga sig om, att den gror eller „sprickertf. Han förfar härvid på skilda
sätt. Så låter han „sés8éddna afprofvas i vatten och tror, att den gror,
om små pärlor bilda sig vid kornet och uppe vid vattenytan.
Förfaringssättet är opålitligt. Samma resultat kan ju ernås, om man i
stället för råg använder torr sand, då pärlor äfven här uppstiga iföljd af
den lnft, som häftar vid sandkornen.

Stundom spottar han i handen, blandar häri säden och för den
sedan mot sitt öra för att lyssna, om det höres något ljud från den
svällande rågen. Detta pröfvosätt är lika opålitligt. Man erhåller
samma resultat, om man häller vatten t. ex. på träspån, emedan den
rörelse, som uppstår, då de skilda kornen eller de skilda spånorna
utvidga sin volym, alltid framkallar ett ljud, om än helt obetydligt.

Stundom invecklar allmogemannen några sädeskorn i
tobaksbus-sen (= „orrn“); de påstås då gro inom några timmar, ifall de äro
dugliga till utsäde.

Samma resultat vinner han äfven genom att nedlägga kornen
mellan tvänne torfvor och sålunda låta dem genomgå den vanliga
naturliga utvecklingen.

Sedan säden engång befunnits duglig, inväntas endast en tjänlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free