Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedåt och »lomrnan" uppåt och får härigenom formen af en hatt,
hvilket namn den äfven bär.
Den skurna rågen bindes med band af den skördade växten själf.
Fins det mycket rönnbär, räntar rågen dåligt, men ju mera
»brödkorgar" (ett slags svamp växande på kvistar och trästickor i rågåkern)
det fins, desto mera räntar den.
Korn och häfre bindas på skördedagen med uttröskad råghalm
i 2, 3, 4 småkärfvar (beroende på bindhalmens längd) i ett och samma
band, som kallas „klyvja“. Dessa „klyvjar“ uppresas i mindre skylar, i
västra Nyland kallade »krägkor", i östra Nyland „pjottar“ eller „pjukar“.
En eller par »klyvjar" sättas med axen nedåt att tjänstgöra som hatt.
Sedan säden torkat, förenas den i större skylar, ja t. o. m. i stora
stackar. Då man skär sista tegänden och skörden slutas, säger man,
att man »tår fast harin", hvilket talesätt troligen härflutit däraf, att
haren som unge håller sig gömd bland säden och stundom fasttages,
då den af de annalkande skärorna blifvit tvungen att framträda eller
rättare framhoppa ur sitt gömsle. Detta talesätt har sedermera
öfver-gått äfven till andra arbeten. Den vanligaste benämningen på att få
ett arbete slutfttrdt är dock att „få hasa".
Då skörden är slutförd, uppstämmer man höga hurrarop och
underrättar sålunda härom sina grannar. Man säger härvid, att man
»skrämmar harin iir åkarn" och liksom jagar honom in på grannens
område, på det denna äfven må finna honom.
Efter skördens slut bestås åt skördefolket en sup med smörgås
och nämnes detta i västra Nyland »skördost". Stundom har man
äfven brygt öl för skördefolket. På några orter hållas danser efter väl
afslutad skörd. »Sördetalkko" (= narbetskalas") anställes någon gång
om söndagen. De, som infinna sig, undfägnas därvid med kaffe och
brännvin, någon gång äfven med mat.
e) Slottern.
Slottern föregår den vanliga skörden. Hvardera sammanfattas
under den gemensamma benämningen andtid (= »anntfdn"). Tiden,
som infaller mellan hötid (= »hoijarstidn") och skördetiden, kallas
»mil-lantfdn".
Höbärgningen tillgår på vanligt sätt. Lien är föst medels tunna
videband (= »vidlågor") vid det raka skaftet (= »ärva"), som är gjordt
af ett trä med utskjutande kvist eller en större gren, hvilken tjänar
som handtag.
I Helsinge och några andra orter fästes lien vid skaftet
vanligtvis medels en af kamelgarn flätad »litåt".
Det afmäjade höet hopdrages med räfsan i »strängar". Vid
kvällens inbrott eller i händelse af regn, uppsättes höet i små stackar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
