- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
89

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ifver att jaga locka sig ut till skogs äfven om söndagen „Nö kan
man första kva he e för fogglar han sutar, han som a såld sa ti hinn“,
knnde det låta, då någon för den vidskeplige omtalade det faktum,
att jägaren i fråga fick duktigt villebråd, isynnerhet fågel. Icke tog
den klandersjuke därvid i öfvervägande, att den lycklige skytten som
gammal jägare noga kände jaktmarkerna och hade en god hund. Nej,
„fogglana sitar bara o väntar up’n“.

Och se här på hvilket sätt det tillgick att försvärja sig åt den
onde. Jo, jägaren i fråga hade vid nattvardens begående smugglat
oblaten ur munnen i fickan. Sedan hade han i skogen fäst den upp
i ett trä och skjutit till måls däri. Då han siktade och just skulle
trycka af, tog oblaten form och gestalt af frälsaren på korset.
Jägaren hade upprepade gånger blinkat och skjutit bom; men slutligen
hade han träffat. Sedan dess hade han aldrig skjutit bom mer, men
tillhörde ock från denna stund med hull och hår och för tid och
evighet djäfvulen.

Sistnämda vidskepliga föreställningar torde dock snart liksom så
mycket annat skrock kunna räknas till det förflutna.

Sätter värdinnan en dylik oblat i kalfdrickat, får hon lycka med
kreaturen. (Helsinge, Pyttis.)

10. Månskiften.

Vi hafva i det föregående skildrat allmogens olika lefnadsvärf
och med dessa förbundna seder och brak. I närmaste sammanhang
med lefnadsvärfven stå allmogemannens föreställningar om den
invär-kan allting här på jorden röner af månskiftena — föreställningar,
hvilka leda sitt ursprung från aningen om månens inflytande på
jorden. Sålunda anses några arbeten med största fördel kunna utföras
under ny, andra åter under fullmåne eller nedan. För de flesta för*
rättningar är dock enligt folktron nyet gagneligare än nedanet. Som
vi redan tidigare sett, skulle en så viktig förrättning som sådden
försiggå under ny. Skiftet anser man icke genast taga sin början, då
nymåne inträder, utan räknar man det från första tisdag, som infaller
därefter, den s. k. „torrtisdåin“.

Anda till „torrtisdåina anses nedanet och dess värkan sträcka
sig; på en del orter är till och med ännu denna dag en „förkastatf
dag. Bland arbeten som böra förrättas i ny må vidare framhållas
fällning af löfträn samt skärning och ympning af desamma, då
däremot barrträn böra fällas i nedan. Hvad iakttagelserna om löftränas
fällning, skärning och ympning vidkommer, så leda de sitt ursprung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free