Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någon gång bar sådan förtrolighet varit rådande mellan tomten
och husfolket, att någon bland dem blifvit kallade att stå fadder för hans
barn, hvarvid faddrarne funnit vid hemkomsten sina fickor fylda med
gald. (Se Nyland, Tom II sagan (3) »Om flikkon, som stö faddar för
tontibuånan".)
Ribyggnaden äger liksom alla byggnader sin tomte, som medför
välstånd åt hemmanet. Åt denna tomte offrar man genom att vid sista
tröskningen lämna någon kärfve otröskad. Fordom skall man hafva.
fört mat åt honom för det goda han aträttat. Han icke blott skyddar
säden, utan berättas det att en riktigt god tomte släpat säd från långt
afiägsna bygder till hemmanet.
„I Rankila1 (läs Ran-tjila) by i Ingå socken ligga tvänne
grannhemman, Smeds och Bäckars, hvilka hade hvar sin tomte. Men då
Bäckars husbonde försummade sin tomte, flydde denne och fattigdom
blef rådande på hemmanet. (Enligt en annan sägen blef Bäckars
tomte fördrifven af den på Smeds.) Drängen på Bäckars började
emellertid fundera på haru han skulle få Smeds tomte att flytta till
Bäk-kars, och då han efter mycket letande fann det ställe (höskullen), där
Smeds husbonde hade utsatt gröt och mjölk i tvänne matkoppar för
sin tomte, tog drängen och åt upp maten, samt orenade de toma
kärlen på ett skamligt sätt. När tomten, uttröttad af dagens mödor, om
aftonen återvände hem, medförande sju rågskylar, som han släpat en
sju mil lång väg, ocb ville tillfredsställa sin hunger, märkte han det
spratt, man spelat honom. Häröfver högeligen förbittrad, utbrast han:
»Sjii milar, 0 su sylar 0 s—t i kuppn likavael", kastade kärlen i
väggen och flydde öfver till Bäckars, hvars husbonde därefter kom i stort
välstånd, då däremot Smeds hemman råkade på förfall."
Liknande berättelser om tomten förekomma äfven i östra Nyland,
ty man har mången gång gifvit en god tomte en eller annan
anledning till missnöje och han har då förbittrad lämnat stället, för hvilket
det nog ofta sedan gått nedåt (se Nyland, Tom II, sagorna om tomten).
„I Kyrkslätt1 socken berättas, att tvänne tomtar med hvar sin
mjölsäck på ryggen råkats på ett bärg. Afundsjuke på hvarandra
började de slås, hvarvid den ena tomtens säck sprack, och mjölet
flög omkring dem som ett dammoln. Den andre tomten blef slutligen
besegrad och nödgades fly. Denna händelse skall hafva tilldragit sig
för „ inånga, många herrans år sedan", men ännu i dag säger »gammalt
folk", när det är mist och dimma i luften, att »he e tontns mjolsäkk
som dåmbar".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
