Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Hur han i dess bad förmår att släcka
Sorgen ut och lefnadsmodet vicka!
Men det ges likväl ett enda: sår,
Som af Tiden ingen läkdom får.
All kirurgisk konst används förgäfves.
Plågan dör ej: blott en stund den qväfves.
Såret heter samvetsqval: dess bot
Alla Tidens medel står emot.
Ingen svalka får det af hans vingar:
Deras flägt till låga glöden bringar.
Tiden döms, vill såret hopvext bli,
Att med lian hugga ner deri.
Någon gång för menskor syns det-heladt:
Verlden har blott plågorna fördelat.
Menskor skåda det för ögat är;
Gud allena ser hvad hjertat tär,
Hvad det doldt i tysta natten lider,
Hvad som hemligt i dess gömslor svider.
Lavans skal kan kallna utanpå,
Men derunder rinner eld ändå.
Sjön är djup, som samvetsqvalet hyser:
Ingen isbädd till dess botten fryser.
Nalkas döden — då, om icke förr,
Spränger minnet upp sin stängda dörr,
Visar det förgångnas bildersalar,
Och med domarord till själen talar. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
