Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM fcN SIDA AF DËT MODËRNA ASSOCIATIONS VÄSENDET. 2
individerna, hafva sina särskilda behof och intressen, dem de
söka göra gällande; särskildt är också sträfvandet efter
personlig frihet och sj ältbestämningsrätt äfven på det ekonomiska
området en allmänt mänsklig företeelse. Men individerna äro
dock icke fullständigt isolerade, och än mer — deras förening
och förbindelse vid sträfvandet efter de individuella behofvens
tillfredsställelse är icke af sådan löslig art, att den skulle kunna
jämföras med t. ex. föreningen af en mängd, låt vara ganska
hårdt sammankittade, sandkorn. Samhällena bilda äfven i
och genom de enskilda medlemmarnes ekonomiska verksamhet
organismer; de enskildes ekonomiska arbete bestämmes både
till sin art och till sitt resultat mer eUer mindre såväl af hela
samhället som af särskilda gemensanthetsförhållanden enskilde
..emellan; det finnes en viss solidaritet mellan alla till
samhället hörande hushållningar. Slutligen framträder också inom
hvarje samhälle en fördelning af medlemmarne uti öfver- och
underordnade, styrande och styrda, och denna verkan af
auktoritets-principen uppenbarar sig icke minst i det
ekonomiska .samhällslifvet. Lika litet som någon större, på en
samverkan af flere personer beroende enskild hushållning kan
sakna en ledande vilja, lika litet kunna också särskildt
auktoritetsprincipens högsta organ, staten och de smärre »staterna
i staten» undvaras för ett folks ekonomiska lif. — Men, såsom
redan blifvit antydt, visserligen framträda dessa trenne
principer med mycket olika styrka hos olika folk och i olika
skeden af folkens historia. Om vi betrakta blott de
europeiska kulturfolkens häfder sedan början af den s. k. nyare tiden,
skola vi utan svårighet kunna urskilja åtminstone tvänne i
nyssnämda hänseende vidt skilda perioder; med andra ord, nyare
tiden kan, med afseende på de nyss nämda olika principernas
framträdande med större eller mindre styrka, delas i två
hufvudafdelningar — och vår tid tyckes ligga på gränsen till en ny sådan
hufvudafdelning i kulturfolkens inre historia.
Såsom bekant herskade redan vid nyare tidens inbrott
i de fleste europeiska stater den s. k. merkantilismen, ett
po-litiskt-ekonomiskt system, som gaf ganska ringa spelrum åt
den individuella friheten, under det däremot förenings väsendet
var starkt utveckladt, men i främsta rummet statens och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
