Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANNIBALS DÖD.
uti oblidkeliga Parkers händer?
Du kung af otack full, från Eumenes,
din värste fiende, jag dig befriat! . . .
Du kung af otack full, i Pergamos
jag gjort dig till diktator, och månn’ icke
min arm det är som skänkt dig väldet öfver
det hela rika land, som Caucus vattnar?
Och hvad till gengäld kräfde jag för segern?
Månn’ ära? skatter? rikedom? . . . Nej, krig,
krig emot Roma blott . . . Och du mig svor det,
och denna ed, du svor mig, togs emot
-ifrån din läpp af dina egna gudar.
Menediske, trolöse kung! din falskhet
jag ropar högt for dessa gudar ut,
och fins hos dem rättvisa till, du faller
ett offer just för denna samma fred,
hvarmed dig Roma nu försåtligt lockar.
Och hvad? skall från mitt uppsåt jag väl afstå,
för att mig Prusias åt mitt öde lemnar? . . .
Förr falle himlens stjärnor ned från fästet.
Förr må i hafvets alla vida rymder
dess böljor fräsa upp i eld och lågor.
Hvad Hannibal ej hofs, det gör han icke.
Jag har förpliktelser mot fädrens andar,
emot mig själf och emot dig, Kartago,
du fosterland, hvars kärlek icke sviker!
All verlden öfver skall en kung jag söka,
som gynnar mina planer. Då skall Roma
till fota falla. Ifrån Aventinen
jag åse skall, hur eld och svärd det härja,
och hur dess männer fly likt rädda kvinnor,
dem fruktan skrämmer bort från deras gömslen.
Jag skall dess bygnader se störta samman
uti en afgrundseld af röda lågor,
och mina skepp med stenarna och gruset
jag sedan skall befrakta till Kartago,
med Romas spillror att ett tempel bygga
åt mina fäders gud, Kartagos Belus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
