Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
bragte vann han en utveckling, som städse med
tacksamhetens band förenade honom med Frankrike. Vänskapens band
knöt han ock med sin unga samtid bland Frankrikes
arkitekter, hvilka rent af räknade honom som sin landsman. Hans
arbetsamhet vann dem, hans begåfning öfvervann dem».
Från Paris gick 1843 färden söderut, först till södra
Frankrike, där studierna ifrigt fortsattes, sedan öfver Genova
till Napoli, der Pompeji och längre ned Pæstum voro föremål
för entusiastiska undersökningar, och i slutet af samma år till
Roma, där Scholander, efter att ha fått sitt stipendium
för-längdt på tvänne år, vistades för den följande tiden i sällskap
med Egron Lundgren, Troili, Stäck, Qvarnström och alla
dem, som då gästade den eviga staden, hvilket icke hindrade,
at’t »de franska kamraterna» altjämt hörde till hans »bästa
umgänges- och arbetsvänner». Romavistelsen afbröts emellertid
1844 af en sommarutflykt till Sicilien och 1845 till norra
Italien och München. Men plötsligt hemkallades Scholander.
1846 för att på hög befallning och framtrugad af ovis
välvilja taga del i lösningen af frågan om uppförandet af ett
nationalmusèum, hvilket han till slut dock icke hade den
lyckan att få utföra. Historien härom kan läsas rätt utförlig i
den nämda lefnadsteckningen i »Illustrerad Tidning» (1881, N:o
21). Professor Estlander sammanfattar i »Bildande konsternas
historia» den egendomliga affären med följande ord: «Om det
var en sällspord utmärkelse för konduktören att sålunda framför
de äldre byggmästarne ombetros det största nationalföretag åt
detta håll alt sedan slottsbygnaden, så blef utmärkelsen icke lika
glädjebringande för konstnären . . . Då Scholander hade
ritningarna färdiga, erhöll bygnadskomitén 1847 konungens
befallning att lägga grunden enligt dessa planer, men att
därjämte låta granska ritningen af någon utländsk i dylika värf
förfaren’ bygnadskonstnär. Det var till Stülers erfarenhet
man vädjade, och Scholander sändes till Berlin i sällskap med
en ingeniörofificer. Huru därstädes granskades och huru saken
därstädes bedrefs, så blef följden, att bygnadskomitén 1850
upplöstes och åt den nämde officeren uppdrogs att pä den
lagda grunden utföra en ritning af Stüler». Nog af, utländin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
