Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 * FREDRIK WILHELM SCHOLANDER.
gen Stüler och icke svensken Scholander blef det stora
verkets arkitekt.
Imellertid blef Scholander såsom erkännande af sina
förtjänster 1846 väld till ledamot af konstakademien och lärare
i högre ornamentskolan därstädes, 1847 arkitekt vid
Drottningholms slott och vice professor i bygnadskonst vid
akademien, 1848 ordinarie professor, och därpå följde sedan
förtroendeposter och offentliga uppdrag af många slag, hvilka
togo hans verksamhet och oerhörda arbetsförmåga i anspråk.
Så var han vetenskapsakademiens arkitekt 1848—60,
hofintendent vid slottsbygnaden 1853—73, direktör för
konstakademiens läroverk 1851—53, skattmästare vid samma institution
1851 —66, arbetschef för nationalmuseibygnaden 1864—66,
intendent vid öfverintendentsämbetet från 1863 och
sekreterare vid konstakademien från 1868, hvilka bägge
befattningar jämte professorsämbetet han innehade vid sin död. Hvad
vi af denna långa lista på vigtiga uppgifter må iakttaga, är
det faktum, att han för sin verksamhet såsom offentlig man
hade tvänne stora områden, nämligen dels som arkitekt, dels
som lärare inom akademien; vi skola kasta en blick på
dessa bägge väsentliga verksamhetsrymder för Scholanders
lifliga och energiska snille pch söka angifva hans betydelse
för vårt land både såsom utöfvande bygnadskonstnär och
såsom uppammande en slägt af arkitekter, hvilka genom sina
verk lagt en ny grund för den inhemska konsten.
Det torde vara en känd sak, hvilken stor betydelse
arkitekturens sunda och ärliga utveckling i ett land har för hela
dess konstnärliga anda och karaktär, likasom för dess
konstflit och högre industri. En på riktiga .grunder fotad
bygnadskonst är den oryggliga utgångspunkten för all naturligt
utbildad. formkänsla, och i saknad af detta stöd skall äfven
den bäst utrustade naturell hos ett folk vackla som ett rö
för vinden och alstra öfverdrifter och fantasteri, som till sist
leda till fullkomligt barbarisk förvirring. Bevis härför lemnar
oupphörligt konstens historia, som visar, att när den bildande
konsten icke stått under det hälsosamma regulativet, af en
sund arkitektur — låt detta inflytande vara medvetet eller icke
— eller när arkitekturstilen sjunkit ned i den nyckfulla utsväf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
