Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
* FREDRIK WILHELM SCHOLANDER.
som man dock icke kan frånkänna en viss storslagen
rumdisposition, om ock på den yttre bygnàdsformens
bekostnad, visar detta till fullo i den ofta nog klumpiga och
besynnerliga behandlingen af detaljformerna. Sådana voro
förhållandena, då kring midten af vårt århundrade en ny ljusning
kom, beroende pä tvänne lyckligt inverkande omständigheter,
nämligen dels att det stora monumentala verket,
nationalmuseum, då kom till utförande, om det också beklagligtvis var
en utländing, som erhöll uppdraget, dels ock att vi samtidigt
i Scholander fingo en snillrik och kraftfull
konstnärspersonlighet", som väkte en sund känsla för arkitekturstilens vigt och
betydelse såsom oundgängligt odlingsmedel för slägtet och
gjorde detta både genom sina bygnadsverk och sin gedigna
skola af verkliga bygnadskonstnärer.
Såsom arkitekt har Scholander försökt sig på nästan alla
slags uppgifter af både enskild och oftentlig art, och om han
därvid, såsom C. Eichhorn säger i sin skildring af Sveriges
bygnadskonst i »Arkitekturens historia» af Lübke (öfversättning),
i sin stil är »eklektiker», så beror detta därpå, att han med
den möderne bygnadskonstnärens riktiga takt valde de
passande stilformerna efter beskaffenheten af föreliggande
uppgifter. Men man kan med skäl säga, att han öfveralt,
hvilken stil eller framställningsform’ han än valde, var fullkomligt
sig själf, ty han efterbildade aldrig slafviskt den historiska
formen, utan han behandlade den själfständigt och gaf den,
särskildt hvad ornamentet beträffade, en prägel, som gjorde
hela företeelsen till — så att säga — scholandersk och
ingenting annat. Vi skola anföra några exempel.
Bland hans arbeten från 1850-talet är utan tvifvel
Vasamonumentet vid Utmeland i Mora på norra stranden af Siljan
ett af de mest karaktäristiska. Det aflånga kapellet, som får
sitt ljus från en. lätt öfverbygnad på taket, har
ytterväggarna utan fönster indelade med kvadrer och högst uppe
prydda med en rundtom gående fris, i hvars ornamentslingor
Sveriges landskapsvapen äro infogade. Den flatbågiga
ingångsporten har ett af Gustaf Vasas valspråk: Beatus qui
timet dominum, inhugget i en bandslinga jämte Vasavapnet
öfver porten, och väggarna i det inre äro fint och sinnrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
