Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59 * FREDRIK WILHELM SCHOLANDER.
berts fest» och »Rosina», hvilka röra sig inom samma rymd
och ega samma förtjänster och brister som »Luisella». Man
märkte äfven här, att dikterna voro alster af en fantasi, som
hufvudsakligen var van att ombilda den yttre verkligheten
och gifva henne konstnärlig gestalt, som hälst rörde sig med
form och "färg samt tecknade ypperliga situationer ur en
intressant verklighet, med en förvånande kraft att återgifva det
yttre lifvets detaljer lika säkert i meter och rim som med
ritstiftet eller akvarellpenseln, men som däremot hade föga
sinne för den inre verld af rörliga, hvarandra jagande
tankebilder, som utgöra det material, med hvilket skalden skulle
gifva dramatiskt lif åt den i skarpa konturer uppdragna yttre
bilden. De särskilda situationenna äro tecknade med
mästarhand, de stå inför vår fantasi som bestämda taflor, till hvilka
stroferna förhålla sig som underskrifter, men de äro icke
förbundna med hvarandra genom någon naturlig och nödvändig
utveckling.
Det sagda gäller äfven om den 1881 utgifna delen af
"skrifter i bunden form och på prosa. De förra, som utgöra
en sammanfattning af de förut illustrerade balladerna,
kännetecknas af samma egenskaper som ottaverna i afseende på
uppfattningen, men stå efter dem i %form. Egendomligt*är
nämligen, att de flesta af dessa ballader äro skrifna på
dak-tylisk vers, men denna versform är på ett oriktigt sätt fattad
och åter gifven: just det, som annars betraktas såsom fel, då
man lägger ’in en betonad stafvelse på en obetonad taktdel,
har, pä grund af någon missledd föreställning om dessa hårda
verstakters knaggliga, otuktade — så att säga —
rustikanatur, af diktaren ansetts vara en väsentlig formprydnad, och
därför har han upphöjt felet till lag. Det är ungefar det samma,
som om man inom arkitekturen skulle i en bygnad med
ar-kadvåningar icke ställa stöd ofvan stöd, kolonn öfver kolonn,
utan" göra till lag motsatsen, att sätta starka bärare ofvanpå
den underliggande svagare bågen. Sådant kan ju ske och
har historiskt skett, men efterföljansvärdt är det icke.
Märkliga utom de metriska balladerna äro de tvänne
prosanovellerna, i synnerhet den första af dem, »Casa Polidoro»,
som i alt hvad angår skildringen af sydländskt lif med ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
